Att kommunicera med ett öppet sinne
Sätt dina fördomar inom parentes och upptäck nya intressanta saker om människor
– Känner du till Schopenhauer, frågar en elev på Aniaragymnasiets yrkesprogram. Han har hört att jag studerat filosofi. Den såg jag inte komma (=det förväntade jag mig inte). Vanliga samtalsämnen bland ungdomarna är annars fotboll och bilar. Men nu en filosofiintresserad alltså.
Folk överraskar ofta. De har intressen, hobbies och erfarenheter man inte kan gissa direkt. Jag kommer att tänka på lastbilschaffisen på mitt gamla lagerjobb som lyssnade på klassisk svensk litteratur på körningarna. Böcker var inget vanligt samtalsämne på den arbetsplatsen i övrigt. Ett annat exempel är en nigeriansk kvinna som SamJobb hjälpte att hitta ett städjobb. Jag tror inte hotellgästerna som gick förbi henne i korridoren tänkte: “aha, här har vi en masterstudent i statsvetenskap” (vilket hon alltså var).
Vi gör gissningar om människor hela tiden och alla har fördomar. Det är omöjligt att undvika. Hur en person ser ut, beter sig och är klädd påverkar vårt första intryck. Var vi träffar personen första gången påverkar också vårt första omdöme. Vi skapar oss en uppfattning på bara några sekunder. Jag tror det finns forskning på det till och med.
Vill du, som jag, ha fler intressanta samtal med fler personer? Då är det en god idé att göra sig medveten om att vi har fördomar. Vilka fördomar man har är på sätt och vis inte lika viktigt. Det märker man när man blir förvånad. Då kan man bara notera: “aha, där hade jag visst en fördom”. Jag tror att medvetenhet om detta kan göra att vi blir mer skeptiska mot våra egna första intryck. Vi kan inta en mer öppen och utforskande attityd till människor vi möter.
Jag brukar ofta påminna mig om att jag inte vet något om en ny människa jag träffar. Jag vet inte hur de mår. Jag vet inte vilken historia de har. Jag vet inte vilka utmaningar de har och vilka svårigheter de har gått igenom. Jag vet inte vad som engagerar och intresserar dem. Allt det här kan man få veta mer om successivt om man är öppen och nyfiken.
Folk är olika också. Vissa delar självmant med sig av sig själva. Andra är mer försiktiga. Ett enkelt sätt att fylla ut bilden av en människa man träffar är följdfrågor om sådant de berättar.
Min kollega Suran bodde till exempel i Danmark innan han kom till Sverige. Berättar han det är det ju enkelt att följa upp med “aha, vad gjorde du där?”. Då kan man få reda på att han studerade en IT-utbildning men också att han var butikschef i en mataffär. Det kommer han förmodligen inte berätta bara sådär.
Ett annat exempel är min vän Mikael. Utan större ansträngning kan du få veta att han är intresserad av såväl finkaffe, segling som tångodling. Odla tång? Jag gissar att du vet lika lite om det som jag. Och det man inte vet något om är ju kul att fråga vidare om. Man kan både lära sig något nytt och stärka relationen med den som får berätta något om sig själv.
På en nätverkslunch i veckan pratade jag med flera intressanta personer. En jobbade med att kartlägga människors rörelser i butiker och i stadsmiljön. Hans företag kan till exempel skapa statistik över hur många kunder som besöker en butik, hur länge de stannar och var i butiken de rör sig. Klart det finns de som jobbar med sånt. Men jag hade aldrig hört talas om det. Intressant!
En annan strategi för att lära känna en ny människa mer är att dela med sig själv. Ta chansen att “hinta” (=ge ledtrådar) om vad du gör och är intresserad av. Om den andra personen har liknande intressen kan ni hitta gemensamma beröringspunkter. På SamJobb hade jag en kollega från Tyskland. Av någon anledning spelade jag upp en dikt av Paul Celan för henne. Hon tyckte visserligen inte om den, men det ledde till att hon berättade om sitt eget konstintresse och skapande. Det ena leder till det andra.
Fyll gärna på med fler detaljer i samtalet också. Min kollega Jasper berättade om en konsert han hade varit på med artisten Lars Winnerbäck (kolla in honom). Då berättade jag att han hade varit populär bland mina kompisar i föreningen Fältbiologerna när jag var ung. Jag sade också att jag tycker om all slags musik men har ett extra gott öra till metal. (Uttrycket är egentligen ett extra gott öga till något man tycker extra mycket om). Då kunde han följa upp med att hans son gillar sån musik men att han inte riktigt förstår det själv. Och så vidare. På det sättet kan man bygga ett samtal tillsammans med små inspel.
Och det här vet du säkert redan. Men jag tänker att det kan vara bra att tänka runt det explicit. Jag tror det kan kräva en extra ansträngning att göra det här på ett nytt språk i en ny kultur. Jag upplever ofta att samtal med folk som lär sig svenska blir “fattigare” på detaljer och nyanser. Det är naturligt förstås. Men det är också något man kan öva sig på. Det handlar en del om vokabulär och kulturell förståelse. Jag tror också det kan handla om att ha en kommunikativ attityd i sin språkinlärning. Om man pushar sig själv att inte bara säga det minsta möjliga utan också fylla ut och utveckla så ökar chansen till intressanta samtal. Avancerade ämnen går att lyfta upp med enkla ord. Den andra kan hjälpa till att fylla ut bilden med mer vokabulär. Pröva att se konversationer som samarbeten, snarare än att du behöver prestera och klara att uttrycka allt själv. (Det bygger såklart på att du pratar med en någorlunda samarbetsvillig person).
Bara att sätta igång och öva :-) Berätta gärna i en kommentar.
Berätta något intressant om dig själv som jag inte kan gissa mig till bara genom att prata om vardagliga saker.
Det var allt för den här gången. Jag är förstås nyfiken på dina tankar om det här. Berätta gärna mer om dina erfarenheter av hur man kan utveckla samtal.
Och vill du stötta det jag gör med en slant och få tillgång till bonusmaterial kan du bli medlem i “Snacka med Kalle”. Just nu är vi 17 personer. Det vore kul om vi blev fler.
Ha en go söndag så hörs vi om en vecka!
/Kalle
PS. Det blir en live 18 oktober kl 19.00. Länk här.
Hejj:) Jag är intresserad av litteratur och filosofi. Jag gillar att läsa Sartre, Camus och Simone de beauvior:) Självklart läser jag författarnas böcker på turkiska :) Allt började med mitt intresse för existentialism. Nu har jag en bebis så tagit en paus tyvärr. Det är allt:)
Tack 😇
Hejsan Kalle,
och alla andra som är med i den här intressanta resan in till svenska språket!
I morse när jag körde bil så lyssnade jag på sveriges radio ett program som kallas Svesktoppen och en av låtarna de spelade var Lars Winnerbäcks sång som beffiners sig nu på sjunde platts. Det var många års sen jag upptäckte en ut av hans låtar, Blåa Ögon, och blev helt förtjust i låten. Den nya sången jag lyssnade på låter också bra, men de rörde inte mig innuti som den gammla gör.
Jag ville berätta något jag läste om för en tid sen och det gäller om fördommar och vart de kommer i från. Jo, de tillhör vår primitiva hjärna och det är en försvarsmekanism, när vi levde i stamm för hundra tusen års sedan så var allt nytt och farligt för den primitiva människan och att vara misstroende hjälpte oss att överleva. Tyvärr kan jag inte uttrycka mig som jag skulle vilja men hoppas i alla fall att ni har förstått mig.
Jag önskar er alla en trevlig söndag!
Vi ses!
Marcus