Tänker du att du klarar det?
Och hjälper det att du tänker det?
Jag tycker om att undersöka vanliga begrepp. Vi kan se om det kan hjälpa oss att förstå saker bättre. Till exempel kan vi få bättre förståelse av hur vi lär oss språk.
För ett tag sedan skrev jag till exempel en text om motivation. Senast skrev jag om personlig utveckling. Nu är jag nyfiken på begreppet självförtroende.
Jag frågade Chat GPT om vilka teorier det finns om självförtroende. Ett intressant förslag jag fick var en teori som heter self efficacy theory. Det är den jag kommer skriva om idag.
Self efficacy kan översättas till självförmåga eller egenförmåga på svenska. Det verkar som man mest använder den engelska termen när man pratar om teorin på svenska också. Jag använder det svenska självförmåga när jag pratar om egenskapen och self efficacy när jag pratar om teorin.
Självförmåga handlar om vad en person tänker om sin förmåga att klara en viss uppgift eller hantera en viss situation. Det är mer specifikt än till exempel självkänsla eller optimism som handlar om mer generella attityder om självet och världen.
Självförmåga kan göras väldigt specifikt:
Jag tror att jag kan räkna ut arean på en kvadrat.
Jag tror att jag kan beställa en kopp kaffe på ett café på svenska.
Jag tror att jag kan lära mig reglerna för ordföljd i huvudsats.
Samtidigt verkar man prata om självförmåga mer generellt också. Det är inte så konstigt. Man kan tänka sig en person som i allmänhet tror att hen kan lära sig nya saker och behärska olika situationer. Det är också lätt att se att man kan ha hög självförmåga inom ett bestämt fält som matematik eller fotboll.
Self efficacy theory lägger mindre vikt vid hur det känns och mer om vilka tankar man har om en situation och sin egen förmåga.
En person med en hög grad av självförmåga
tar i större utsträckning initiativ att lära sig något och lösa problem.
anstränger sig mer för att lösa uppgiften.
har bättre uthållighet om hen stöter på motstånd.
En person med hög självförmåga förklarar också motgångar med att de har ansträngt sig för lite. De lägger så att säga ansvaret på sig själva och fokuserar på vad de har gjort istället för att förklara med att de inte kan eller genom att skylla på andra människor eller omständigheter. Att fokusera på din egen ansträngning ger en starkare känsla av att kunna påverka situationen själv.
Jag tror att du redan nu ser kopplingen till språkinlärningen. Låt oss hitta några exempel på tankar som är hjälpsamma för den som lär sig svenska:
Jag kan lära mig nya ord om jag tränar och repeterar.
Jag kan förstå grammatik om jag läser förklaringar och lyssnar på min lärare.
Jag kan bli bättre på att prata om jag försöker prata i olika situationer.
Jag kan bli bättre på att skriva om jag skriver varje dag.
Jag kan förbättra min hörförståelse om jag lyssnar på svenska varje dag.
Jag kan lära mig mer om kulturen och samhället i Sverige om jag läser artiklar, lyssnar på radio och tittar på TV-program.
Jag kan klara sociala situationer genom att ställa frågor och be om hjälp.
Nyckeln är att tro på din förmåga, tänka att utmaningar går att klara av och att fokusera på konkreta handlingar du kan utföra.
Ta en minut och fundera på en utmaning du har just nu.
Skriv ner tre konkreta saker du kan pröva för att lösa den utmaningen.
Vilka idéer fick du? Vill du berätta?
En bra sak är att du kan fokusera på mindre konkreta saker om den större utmaningen känns för stor eller svår. Det här motsvarar att sätta mindre delmål.
Du kanske till exempel inte tror att du kan lära dig reglerna för ordföljd i en svensk huvudsats. Det känns för svårt. Du tänker: “jag klarar inte av det”.
Pröva att hitta en mindre uppgift som du ärligt kan tänka att du klarar av. Till exempel:
Jag kan lära mig fem meningar med korrekt ordföljd utantill.
Jag kan lära mig reglerna för korta meningar med subjekt och ett objekt.
Nu kan du göra konkreta saker för att lösa dina mindre uppgifter. När du har klarat det är du redo för att tro att du kan lösa lite svårare uppgifter. På det sättet kan du på ett ärligt sätt öka din tro på din förmåga. Du stärker din känsla av självförmåga.
Det här leder oss till en intressant fråga. Vilka saker stärker självförmåga. Inom self-efficacy-teori pratar man om fyra olika saker:
erfarenheter av att lyckas med uppgifter
erfarenheter av att se andra lyckas med uppgifter
att andra säger att du kan
fysiologiska faktorer
Den första punkten är logisk. Om man lyckas lösa en uppgift ökar ens tro på att man kan lösa liknande uppgifter. Vissa psykologer specificerar och säger att man behöver tro att det var ens egna ansträngningar som gjorde att man klarade uppgiften. Då ökar ens tilltro på att man kan påverka resultatet själv.
Den andra punkten är inte lika självklar. Men det kanske inte är så konstigt. Om du ser en klasskompis träna på sitt uttal och bli bättre kan du tänka “om hen kan så kan jag också”. Man kan gissa att det här har större effekt om den andra personen är någon du kan identifiera dig med.
Forskning har visat att det hjälper om andra säger att du kan. Det känns också ganska logiskt. Du har nog erfarenhet av att du har prövat något och lyckats för att andra har uppmuntrat dig eller pushat dig lite för att du ska göra något. Vi kan alltså ha en positiv social påverkan på varandra.
Tillstånd som lugn och avslappning bidrar till din känsla av självförmåga. Stress och oro kan istället sänka den.
Här finns mycket att fundera på. Vad kan du göra idag för att hjälpa dig själv att tro på din egen förmåga mer. Hur kan du hjälpa någon annan?
Att bli medlem i Snacka med Kalle kan vara en hjälp att stärka din självfömåga. Du får chansen att använda språket och känna att du lyckas (punkt 1). Du ser andra använda språket och göra framsteg (punkt 2). Du uppmuntras att pröva och våga (punkt 3). Det är avslappnad stämning som hjälper dig att vara lugn och koppla av när du tränar svenska (punkt 4).
Hoppas du fick inspiration och några nya tankar av det här brevet. Jag har förklarat teorin så enkelt jag kunnat och så långt jag förstår den själv. Det finns andra teorier också och den som är särskilt intresserad kan forska vidare själv. Min huvudpoäng är att ge några intressanta punkter att fundera vidare kring.
Ha en skön och avslappnad söndag!
/Kalle
Jag bifogar några länkar till mina källor för den här texten:
Det roliga kommer först för mig, jag frågade mig också varför jag tycker om det. Jag var i alla fall alltid starkare på språkområdet än på andra områden. Jag gillar känslan av att förstå andra språk och att kunna kommunicera med människor på deras modersmål, speciellt eftersom jag kommer från ett litet land med ett språk som inte många utlänningar talar. Därför är det speciellt att jag har ett språkutbyte med en spanjor som behärskar mitt språk.
Känner du dig annorlunda när du talar ett annat språk? Ja, jag tror att man alltid tar med sig något från kulturen.
Poäng två "erfarenheter av att se andra lyckas med uppgifter" har varit viktig för mig. Sedan jag har bott i norden nästan alla människor jag känner kan minst två språk. Jag kommer från en engelsktalande land, så jag har inte kände behövet av att lära mig ett annat språk tills nu. För folk som kommer från resten av världen då är det helt normalt att lära minst ett annat språk.
Så nu vet jag att det är helt vanligt att lära sig ett annat språk för en stor del av världens befolkningen. Om alla andra kan det så kan jag också.