Bli mer nyfiken med hjälp av fransk filosofi
Nyfikenhet och jämlikhet, hur hänger de ihop och vad kan den franske filosofen Jaques Rancière lära oss?
Nyfikenhet och jämlikhet. Hör de två sakerna ihop? Jag tror faktiskt det. Vi får se. Låt mig börja så här. Nyfikenhet gynnas av öppenhet. Status, prestige och fixerade roller gynnar inte öppenhet. Det borde finnas ett samband.
Det här brevet är inspirerat av en fransk filosof som heter Jaques Rancière. Han har intressanta tankar om jämlikhet. Du behöver inte vara intresserad av filosofi för att läsa det här. Mélissa tipsade mig om honom och jag läste en text. Den var inspirerande. Så jag leker med några av hans tankar.
Jag är också nyfiken på nyfikenhet. Vad gör oss nyfikna? Vad gör oss öppna? Vad gör oss mottagliga? Hur öppnar vi våra sinnen för ny kunskap och nya idéer. Hur gör du?
Jag tittar på körsbärsträden på Järntorget i Göteborg. De har slagit ut i blom. Ett skärt skum av blomster. Jag tänker på barn. På barnets öppna blick. På aaah och oooh och oj. Färgglada tygdjur. En boll som studsar så roligt. Pappas glada skäggiga ansikte. Är barnets fascination över allt som är nytt den rena nyfikenheten?
Ett barn börjar med det konkreta. Klart rött. Ett roligt ljud. Och "mamma" som låter så mjukt. Sen bygger vi från det. Världen är full av spännande saker att upptäcka. Det tar aldrig slut: ord, bilder, ljud, böcker, film, musik, idéer, sanning, skönhet och...
mysteriet som är andra människor.
Satre säger: "helvetet är de andra"
men jag får lust att säga:
"mysteriet är de andra "
Andra människor är så lika mig. Nästan allt är samma och ändå kan jag inte förstå dem. Det är alltid något jag inte kan nå. Det är alltid något som är annorlunda.
Mannen som sitter vid fontänen på Järntorget med en rolig hatt och pratar högt för sig själv. Hans inre värld är förmodligen helt logisk för honom. För mig är hans värld stängd.
Vad spännande! Aaah! Oooh! Det finns så mycket att vara nyfiken på. Och det är ju goda nyheter för oss som lär oss språk. Språket bor i människor. I våra likheter och olikheter bor vårt språk. Där finns impulsen: impulsen att sträcka sig ut, impulsen att tolka och impulsen att bygga broar (sköra broar).
I veckans live pratade jag om att låta nyfikenheten leda oss. Idag säger jag: låt oss börja med barnet. Börja med det konkreta. Börja med färg, form och ljud:
turkos
triangulär
melodi
Smaka på orden! De är små mirakel i sig själva.
Sen kan vi bygga från det. Sträcka oss mot meningar, texter och begrepp. Som jämlikhet. Vad betyder jämlikhet? På vilket sätt är det jämt? På vilket sätt är det likt? Betyder jämlikhet, egalité och المساواة samma sak? Ibland blir det små nyansskillnader när vi översätter ord till ett annat språk. Finns det en svensk jämlikhet och en polsk? Finns det en universell?
Den franske filosofen Jaques Rancière talar om jämlikhet, demokrati och att vara medborgare. Han menar att medborgarskap traditionellt tolkas som något man får. Man får det av ett nationellt och juridiskt system. Det är en uppsättning rättigheter och skyldigheter man får passivt.
Rancière vill vända på steken (vända något upp och ner). Han ser medborgarskap mer som en skapande handling. Det är något man skapar kreativt. I ett samhälle finns det människor som inte räknas. Ingen vill lyssna på deras röster. Men om någon, som ingen lyssnar på, höjer sin röst och säger: lyssna på mig så ändras ordningen. Den som talar skapar en situation där hen är värd att bli lyssnad på. Hen utmanar systemet som säger att en röst är värd att lyssna på och en annan röst inte är värd att lyssna på. Den som talar förändrar systemet. Den som redan är värd jämlikhet skapar jämlikhet i praktiken. Så förstår jag Rancière ungefär. Och nej, det är inte helt solklart.
Hur kan vi tänka kring språkinlärning och jämlikhet då? Jag tror att det är lätt att känna sig i underläge när man talar ett nytt språk och speciellt om man pratar med en modersmålstalare. Tyvärr finns det ju också de som känner sig överlägsna, när de pratar med någon som inte kan språket så bra. Språket är inte allt förstås men skillnader i språkkunskaper kan skapa ojämlikhet. Samtidigt är vi som människor jämlika i en mer generell mening.
Kan vi inspireras av Rancière här. Kan du som lär dig svenska tala utifrån den jämlikhet som redan "finns"? Kan du skapa jämlikhet i en situation genom en kreativ handling. Det är i alla fall värt att fundera på. Det är inte så lätt att konkretisera. Det handlar om att alla har en viss kreativ kontroll över hur vi gestaltar den sociala verkligheten. Vi följer inte ett manus som är skrivet i sten. Vi är inte marionetter. Vi är manusförfattare i våra egna liv, i samarbete med andra.
Jag tror att se sig själv och andra som jämlikar kan gynna nyfikenhet och öppenhet. Inför en jämlike kan vi tänka tankar som:
Jag kan lära mig av dig och du kan lära dig av mig.
Du kan ge mig något och jag kan ge dig något.
Mina erfarenheter räknas och dina erfarenheter räknas.
Känner du också att sådana tankar öppnar upp för mer nyfikenhet? Ord som samarbete och ömsesidigt utbyte känns lätta när vi tänker så. Eller så känns det för mig i alla fall.
Så vi kan prata om nyfikenhet på ett rent individuellt plan. Vi kan prata om fascination och om glädjen att lära sig. Det verkar vara något alla människor har. Det börjar när vi är mycket små. Våra sinnesintryck lockar oss att lära oss mer. Vårt tänkande utvecklas och den inre världen blir lika fascinerande som den yttre världen. Därutöver verkar nyfikenheten ha en social dimension. Det påminner lite om motivation. Vår motivation hänger ihop med yttre faktorer och inte minst sociala faktorer. På samma sätt verkar det vara med nyfikenhet.
Så varför inte experimentera med det den här veckan som kommer. På vilket sätt kan du skapa öppenhet och jämlikhet i din vardag? Kan du skapa möten och situationer som stärker både dig och den du talar med. Jag tror att det finns fantastiska möjligheter för nyfikenhet och lärande när två öppna ansikten står jämlika inför varandra.
Tack till Mélissa som tipsade om Rancière. Här hittar du texten om honom som jag läste. Om du inte har sett liven om nyfikenhet hittar du den här. Och som alltid är jag nyfiken på dina tankar och kommentarer. Skriv gärna under texten eller skicka ett mejl till mig.
Ha en riktigt fin vecka!
/Kalle
"Skillnader i språkkunskaper kan skapa ojämlikhet." Man bör tänka djupt på denna mening.
Jag tycker att vi - invandrare som inte kan svenska på samma nivå som personer som är födda i Sverige - förmodligen hamnar på en lägre nivå inom samhällsklasser. Vi förlorar ofta i konkurrensen om jobb och andra aspekter i livet.
Jag säger inte detta passivt, utan snarare som en uppmaning till inre och yttre motivation och nyfikenhet på hur man kan utveckla sitt språk och sin samhällskunskap. Målet bör vara att kunna uttrycka sig och röra sig fritt inom samhället, det vill säga att integrera sig på ett korrekt sätt.
Då kan man uppleva demokrati och jämlikhet.
En väldigt djup text som förtjänar att läsas mer än en gång. Det är väldigt underbart att du använder termen jämlikhet på arabiska också😊
Kalle, du är en kreativ och unik person. Tack så mycket 🌸🌸