Att fånga in de små skillnaderna i språket kan vara svårt, särskilt om det inte är ens modersmål.
Vad är skillnaden mellan
- Han går fram och han skrider fram.
- Hon har ett fint sätt och hon är belevad.
- Jag vaknade upp mitt i natten och jag vaknade upp i vargtimmen.
- Dagen kändes långsam och det kändes som dagen släpade sig fram.
Det är bara några exempel jag kommer på just nu. Detaljer och nyanser kan vi få fram med alla ordklasser, som substantiv, verb och adjektiv, samt genom olika uttryck.
Det här kan påverka den språkliga precisionen, känslan i texten och stilen. “Pistillen är gul” är en mer exakt beskrivning än “blomman är gul i mitten”. Om en person vredgas istället för att bli arg ger det en starkare känsla av ilskan. I en dikt läste jag ordet alltfort som betyder fortfarande. Det är ett gammaldags ord som ger texten en högtidlig stil.
Du kan ta nästan vad som helst och fundera på hur många ord du kan om den saken. Jag tar ögat som exempel:
pupill, iris, ögonvita, ögonlock, näthinna, ögonvrå, ögonfrans, tårvätska, blinka, blunda, kisa, gråta, bländas… och så vidare.
Kände du till alla de orden? Man kan undra varför man ska lära sig ett biologiskt ord som näthinna. Den syns ju inte ens. Men så finns det uttryck som “brände fast på näthinnan” när man ser något som man inte kan glömma. Väldigt många ord kommer till användning i något sammanhang.
Att kunna välja från ett stort ordförråd ger också möjligheten att kunna variera språket. Om du vill tala om träd, buskar, växter och blommor så hjälper det att kunna använda blad, löv, kronblad, barr, stjälk, stam, rot, gren, kvist, bark, klyka, vril och många många andra ord som hör samman med det här ämnet. Man kan förstås klara sig med omskrivningar, förklaringar eller att peka om man har det man talar om framför sig. Men i längden blir det tråkigt. Det finns en njutning i att fritt kunna hitta det ord man behöver i samtal.
Om det känns oöverstigligt (=mycket svårt) att lära sig så många ord kanske det kan hjälpa att förankra det målet i en positivt laddad bild, en målbild. Föreställ dig att du pratar med någon eller skriver en text och hittar alla de ord du behöver, precis som när du talar ditt modersmål, och känn glädjen i att lekande lätt kunna uttrycka dig på svenska. Testa! Det kanske är svårt att föreställa sig. Men det finns en glädje i att kunna kommunicera spontant och känna hur orden nästan kommer av sig själv. Att få känna den glädjen i nya sammanhang kan vårda din motivation.
Hur kan man göra rent praktiskt då för att lära sig nya ord och bli bättre på att uttrycka sig med detaljer och nyanser?
Mitt bästa tips som så ofta är att läsa. Jag tror få sätt är effektivare för att exponeras för många ord. Och du ökar förstås chanserna att hitta ord från olika domäner om du läser varierat. Blanda fiktion och fakta. Läs böcker om olika teman och från olika tider. Jag tror (men har ingen forskning att hänvisa till) att det är mer effektivt att läsa än att lyssna på texter. När du ser texten kan du stanna upp vid nya ord så du verkligen hinner uppmärksamma dem. Du kan anteckna och slå upp i ordbok om du vill. Lyssnar du istället passerar orden snabbare och du har inte samma möjlighet att pausa och registrera ny information.
En viktig poäng med de här breven är att du ska få en chans att läsa på lagom svår svenska. Jag försöker variera ämnena så att det blir en bredd i ordförrådet. (Och som jag sagt många gånger kan du prenumerera på mejl varje dag om du tycker att mina texter är ett bra sätt att lära sig på).
Ett annat sätt är att ta genvägen med AI. Jag testade att prompta Chat GPT så här: “jag lär mig svenska och vill kunna uttrycka mig detaljerat om träd. Ge mig förslag på 20 ord som handlar om träd på olika sätt”. Jag fick bra och relevanta förslag. Sedan kan man prompta vidare kring det som känns mest intressant och få fler specifika ord.
Självklart är det bra att fråga vanligt folk när man får chansen också. Problemet med människor är att de kan vara stressade, tankspridda, glömska och trötta. Kanske kan de inte så många ord om träd eller är för trötta för att komma ihåg dem. AI:n kan vara en outtröttlig kompis som ger dig nya förslag om allt du vill lära dig. Sedan kan du använda människor till mer avancerade uppgifter som att fråga vilket uttryck som passar bäst i en viss situation eller vilken känsla eller stilnyans som ett visst ord har.
I grunden handlar det om att vara nyfiken och vetgirig. Om man observerar och ställer sig själv många frågor, söker kunskap aktivt så kommer man hitta vägar för att bredda och utveckla sitt ordförråd på olika sätt i olika situationer.
Mödans lön är att kunna uttrycka sig med precision och variation.
Här en fråga att fundera på: inom vilket ämne eller område skulle du vilja utöka ditt ordförråd på svenska?
Jag gissar att de här tankarna inte var något nytt för dig. Det är mer menat som en påminnelse och en inspiration. Jag hoppas att det känns mer inspirerande än stressande att tänka på språkets rikedom. Man kan inte lära sig allt samtidigt men man kan lära sig något nytt varje dag.
I övrigt önskar jag dig en härlig söndag!
/Kalle
Kul att mina förslag bekräftade vad du redan visste 😊 och gav några bonusord på köpet!
Intressant att fundera vidare på hur man kan optimera inlärningen när det kommer till det här med ämnen/domäner av språket.
Vilken slump! Jag använder den här strategin för att lära mig nya ord på svenska. Jag tillbringar ungefär 1-3 veckor på varje ämne och denna veckas ämne är kroppsdelar, kroppsrörelser och träning (eftersom de relateras varandra). Den här texten lärde mig flera ord om ögonen som jag inte kunde. Alltså hjälper du mig med min språkinlärning haha!
Nämen, jag tycker att det här är den bästa tekniken någon kan använda för att lära sig ett nytt språk. När man lära sig nya ord i ett område så blir det lättare att lära sig nästa ämne särskilt om de relateras. Dessutom får hjärnan en koppling mellan olika ord i ett visst område. ChatGPT är också skitbra för det här och jag be den att skriva texter om ämnet.
Tack igen Kalle!