Janice på Pustervik 11 oktober 2019

Janice når ut till publiken

Återpublicerad från min musikblogg Svemusik 2019-10-11

De senaste åren har jag lyssnat mycket på rnb och soul. Jag har funderat lite på vad som krävs av en bra sångare. Jag skulle säga att det är någon form av självklarhet eller pondus. Genren tillåter inte att man gömmer sig. Soul handlar om att väcka känslor och nå lyssnarens hjärta. Den som sjunger måste vara öppen och sårbar och stå för det 100 procent. Jag tror inte det går att fejka. Det krävs självförtroende att vara så “naken” på scenen och ta plats med sin röst och det man vill säga. Vi har flera artister som har den självklarheten. Jag tänker på t ex Seinabo Sey, Sabina Ddumba och Cherrie. Janice tar också plats bland dem.

Jag upplevde ingen osäkerhet eller tveksamhet på Pustervik i fredags. Hon var just självklar. Det som var extra fint var att hon så tydligt ville nå ut till oss i publiken. Hon ville beröra oss och kommunicera med oss. Det kändes tydligt. Extra fint blev det när hon pratade allvarligt om självmord och psykisk ohälsa innan hon sjöng sången Answer. Låten handlar om hennes far. Janice sade ungefär:

Jag vill också förmedla hopp och ljus. Vi kan ta hand om varandra och se efter varandra.

Den värmen och gemenskapen kändes verkligen under konserten. Det var inte en jättestor publik men alla som var där var entusiastiska och gav tillbaka energin som kom från scenen. Bandet är också värt att nämnas. De spelade tight och hittade fin variation i arrangemangen. Här är ett kort klipp från konserten:

Ja herregud vad bra det var. Får rysningar när jag tittar på det här klippet igen. Rekommenderar varmt att du kolla in Janice musik om du inte gjort det innan.