Musik och kultur delar och förenar

Tankar om musikens kraft att skapa gemenskap + några tips på svenska artister och band.

Klockan har passerat tre på morgonen, när jag skriver det här. Jag har nyss kommit hem från Musikens hus i Majorna (Stadsdel i Göteborg). Det var omöjligt att gå hem. Jag dansade till den japanska duon WAQWAQ Kingdom. Vilket ös! Jag ber om ursäkt om det här brevet blir lite ostrukturerat.

Tidigare på kvällen var jag på Pustervik (konsertlokal i Göteborg). Där spelade OFF! som är ett amerikanskt band. Ungdomarna röjde (=dansade och hoppade runt). Medelålders personer, som jag, dansade bredvid. Efter halva konserten kom en man i pensionsåldern och ställde sig bredvid mig. Musiken både delar oss och förenar oss.

Jag har alltså varit på musikfestival. Varje år är det festival i Göteborg. Den kallas Way Out West och hålls i en park som heter Slottskogen. På natten fortsätter festivalen på olika ställen i staden. Det är något av en folkfest i Göteborg. En massa människor går dit. Fast inte alla förstås. Biljetterna är dyra.

Jag tänker på vilka som går till de olika konserterna. Cherrie drar mest unga tjejer. På hiphopkonserten 100 live kommer många ungdomar med bakgrund från andra länder. Den gamla rockgruppen Yo La Tengo lockar medelålders män som mig. Musiken delar oss. Men den förenar oss också. Jag ser unga människor på konserterna där dinosaurierna spelar. Jag ser pensionärer där unga människor dominerar i publiken. Gränserna finns där och suddas samtidigt ut.

Min poäng är att musik och kultur i allmänhet har en potential att skapa gemenskap. Där finns också en kraft för den som vill lära sig ett språk. Kultur kan föra oss närmare varandra. Den kan överbrygga stora avstånd.

---

Jag älskar att se musik live. Då är jag i mitt esse (det betyder att man mår extra bra). Det är något speciellt med energin och närvaron. Artisterna vill leverera. Publiken vill ta emot. Det uppstår ett band och en kommunikation. Det är en väldigt generös situation.Litteratur, konst och även teater är mer indirekt. Det finns fler saker som ligger mellan avsändare och mottagare. Dessutom uppstår en gemenskap i publiken. Att njuta av något tillsammans är speciellt. Det känns även om man inte säger något till varandra.

---

Jag tycker om att pusha för (= rekommendera/stötta) svensk kultur. Här kommer några korta presentationer av svenska artister och band jag såg i helgen.

Sara Parkman är folkmusiker. Hon spelar fiol och sjunger. Hon skapar folkmusik i modern tappning (på ett modernt sätt). Hon är tydligt politisk i sin musik. Hon kommer från en kyrklig familj. Det märks i att hon har med psalmer och kristna teman i sin musik.

Seinabo Sey sjunger soul. Hon har en fantastisk röst och är grym live. Man ser verkligen att hon njuter av att spela inför publik. Lyssna på hennes låt Younger om du vill ha ett smakprov.

Jelassi spelade på 100 live som presenterar svensk hiphop. Molela och Dizzy uppträdde också men Jelassi är min favorit. Hon skildrar samhällets och livets svårare sidor på ett naket sätt. Hon romantiserar inte kriminalitet och droger som mycket annan hiphop gör. Hon bara berättar. Det är kraftfullt. Och hon har ett ljuvligt flow (rappar bra).

The Soundtrack of Our Lives är Göteborgs rockveteraner. De har lirat rock sedan jag var ung. Sångaren heter Ebbot och har en kraftfull röst. Deras största hit heter Instant Repeater ‘99. Gör dig själv en tjänst och lyssna på den!

Les Big Byrd är lite av en supergrupp. De har medlemmar från andra kända svenska band: Teddybears Sthlm, Ceasars och Fireside. Alla de är värda att kolla in. Konserten var grym. Deras största hit heter Two man gang (texten är på svenska). De spelar en malande repetitiv rock som jag skulle kalla shoegaze. Bra är det i alla fall.

Cherrie sjunger RnB. Det är inte en jättestor genre i Sverige. Cherrie sjunger på svenska och hon får det att låta bra. Hon har snart hållit på i tio år. Lyssna på låten Aldrig Igen (må sådär).

Cleo är en rutinerad rappare från Umeå. Hon har en ganska tuff och hård stil när hon rappar, men hennes texter är innerliga och personliga. Hon var del av kollektivet Random Bastards i början av sin karriär. Jag har inte så bra koll på hennes låtar så jag tipsar om hennes insats på låten Sätta hårt mot hårt med gruppen Looptroop Rockers. Det var så jag upptäckte henne.

Viagra Boys spelar sluskig och dekadent rock med mycket ironi. Deras framträdanden är kända för att vara intensiva. Låten Sports är en hit. Konserten på Way Out West var en riktig käftsmäll (=jättebra typ).

Sista svenska akten jag såg på festivalen var Lover’s skit. Det är en ny grupp som blandar stilar och uttryck. Jag har inte hört dem förut men konserten var bra och musiken energisk och punkig. Något att hålla ögonen på.

Några svenska artister/band på festivalen jag missade men gärna hade sett är Virginia and the Flood, Bottenviken, Fricky, Deportees, Fågelle, Rebecca & Fiona, Broder John, José Gonzáles, Dungen, Raghd och Terra. Den största svenska artisten på festivalen var Håkan Hellström, men jag gillar inte honom särskilt. Han är dock väldigt populär och någon man bör känna till.

Om du gillar musik finns mycket att kolla upp i olika genrer. Jag tipsar och diskuterar gärna om du är intresserad av något speciellt.

---

Klockan börjar bli mycket här. Det är dags att avsluta. Jag nämner igen att du kan bli betalande prenumerant här på Substack. Då får du extra texter och tips från mig. Jag tänker också ha några videosamtal under hösten. Jag tänker att jag ska kalla det Snacka med Kalle. Jag vill fokusera på kommunikation och interaktion. Det är poängen med språk för mig. Nästa vecka kommer en bonustext för betalande prenumeranter med ett ämne vi kan diskutera. Ett avslappnat brev fortsätter vara gratis

---

Hur kan du svara på det här brevet då? Berätta något om musik förstås. Känner du till någon av artisterna jag har skrivit om? Har du någon favoritartist? Har du något tips på musik till mig? Skriv och dela med dig av dina tankar och känslor om musik. Eller skriv om något annat som berör dig. Det viktiga är att hålla dialogen igång.

---

På spårvagnen till sista konserten träffade jag en följare som började prata med mig. Hon tyckte Svenska med Kalle var hjälpsamt. Det gläder mig förstås. Kul att träffa nytt folk också. Säg gärna hej om du ser mig i Göteborg (eller någon annanstans). Poängen är kontakt och kommunikation. Jag snackar gärna om musik. Vad tycker du om att snacka om?

Hoppas du får en riktigt go söndag,

Kalle