Skriv, skriv, skriv och skriv bättre ✍️

17 punkter att tänka på för att utveckla ditt skrivande. Från det mest grundläggande till det som gör dig till en avancerad skribent. Och ha kul under tiden.

Jag får en massa frågor om att skriva.

Hur kan jag skriva bättre?

Jag kan prata och förstå men skriva är svårt.

Att svara på frågan om hur man kan skriva bättre är svårt. Färdigheten att skriva är många olika saker. Det kan vara olika saker du behöver förbättra, om du vill bli bättre på att skriva.

Här ska jag försöka bryta ner det från det mest grundläggande till det mer avancerade. Ta med dig det som passar dig. Det blir lite som en checklista. Det här är inte heltäckande eller grundat i någon pedagogisk metod. Det är det viktigaste jag kan komma på själv. Jag har hjälpt många personer att bli bättre på att skriva som lärare. Det här bygger på min erfarenhet.

Vi börjar från början.

1. Kolla att du skriver alla bokstäver rätt.  Du kanske har ett annat alfabet i botten. Du kanske inte gick i skolan i ditt hemland. Jag ser ofta att en eller några bokstäver skrivs fel (formas fel) så att det blir svårt att läsa.

2. Lär dig att dela meningar rätt. Börja meningar med stor bokstav. Skriv punkt och frågetecken på rätt ställe. Fortsätt att lära dig komma och utropstecken. Lär dig hur paranteser och citationstecken används i Sverige. Lär dig hur kolon funkar. Det är nog de viktigaste.

3. Lär dig hur ord stavas. ”Har” och ”här”, ”mata” och ”matta” är olika ord. Stavar du fel blir det svårt att förstå. Din läsare får gissa eller ger upp. Sfi-lärare frågar ofta varandra: ”förstår du vad den här eleven försöker skriva. Kan du gissa vad det här är för ord.

   Ofta är vokaler särskilt svåra. Skriver du fel vokal blir det ett annat ord eller inget ord alls. Träna! Gör små test till dig själv. Skriv en lista med 10 ord du vill träna. Håll för handen och skriv orden igen. Kolla vilka fel du gör. Träna mer och testa igen. Du kan också träna stavning med ett program som Quizlet. Du kan göra dina egna test där.

4. Lär dig många ord. Börja med de vanligaste. Lär dig ord du behöver använda ofta. Talar du engelska? Notera när du bara kan ordet på engelska och gör en lista med översättningar. Jag ser ofta texter där svenska och engelska blandas. Hur du ska lära dig många ord får vi prata om i ett annat brev. Jag tror många som har svårt att skriva har för litet ordförråd. De ord som är aktiv kunskap är inte tillräckligt många.

5. Jobba med den viktigaste grammatiken. Vi börjar med ord. Träna på att använda singular och plural rätt. Här finns två viktiga punkter. Träna på att förstå när singular passar och när plural passar. Träna samtidigt på att använda rätt form: lampa - lampor, stol - stolar.
   
   Samma med verb. Skriv inte bara infinitiv. Tänk alltid på vilket tempus det är. Skriver du om nutid, dåtid eller framtid. Börja med att använda presens och preteritum i rätt sammanhang. Fortsätt med de svårare tempusen. Du kommer inte göra rätt hela tiden. Det viktiga är att tänka på det, försöka göra rätt och fråga när du är osäker. OCH du måste lära dig formerna. Hur skriver man ”går” i preteritum? Vad är supinumformen av ”skriva”. Träna så mycket du orkar. Kom ihåg! Skriver du fel form måste läsaren gissa. Använder du fel tempus kan läsaren missförstå helt. Jag har sett 1000-tals gånger hur sfi-lärare kämpat med att förstå en elev som blandar tempus hej vilt (=hur som helst): “Var du hos tandläkaren tidigare eller ska du gå sedan???”
   
   Det här fortsätter med att kongruensböja adjektiv (en, ett, många), använda obestämd och bestämd form på rätt sätt och använda rätt prepositioner. Försök förstå vad du missar mest och träna på det.

6. Grammatiken fortsätter med att bygga meningar. Här finns hur mycket som helst. Jag tar fyra exempel:

   • Ordföljd. Lär dig att skriva meningar med verb och subjekt på rätt plats. Träna på att börja meningar med subjekt, tid och plats OCH att få ordföljden rätt.

   • Träna på konjunktioner som och, men, eller och så vidare. Börja med de vanligaste och fortsätt med de svårare.

   • Träna på att använda vanliga bisatser och hur ordföljden funkar i bisatser. Träna på fraser (delar av meningar).

   • Lär dig hur adjektiv placeras med substantiv. Lär dig att använda genitiv som i Kalles nyhetsbrev.

Ta en andningspaus. Drick ett glas vatten. Stretcha lite. Vi är färdiga med ord och meningar. Det är dags att koppla ihop meningar och bygga texter. Nu blir det lite mer komplicerat men jag ska försöka skriva enkelt

7. Vi är framme vid det som kallas textbindning. Vi binder ihop meningar med varandra och bygger stycken som blir en text. Ett enkelt exempel: “Hunden var glad. Den hoppade och skällde”. Ordet den kopplar andra meningen till första. Ett andra exempel: “Skolan var öde. Klassrummen var tomma. Det var tyst i matsalen. Sommarlovet var här.” Orden skola, klassrum, matsal och sommarlov handlar alla om skolans värld och binder ihop textens meningar. Det här behöver du öva på och pröva olika sätt. Det enklaste är att fråga en lärare: “hänger texten ihop?” Det är också bra att diskutera med andra som lär sig svenska. Vilka delar av din text är lätt att följa med i? Var blir andra som läser förvirrade? Det kan bero på att du behöver göra textbindningen bättre.

8. Nästa nivå är textstruktur, disposition eller styckeindelning. Du behöver dela din text i logiska delar. Om du inte har stycken blir texten oläsbar (=omöjlig att läsa). Långa stycken gör texten tung att läsa. Mycket korta stycken gör texten hackig. Att dela texten utan logik blir förvirrande. Titta på den här texten du läser just nu. Varje stycke berättar om en huvudtanke. Tänk dig att jag först skriver lite om att använda stor bokstav och punkt och sedan skriver om adjektiv i samma stycke. Då blir det svårt att följa med.

9. Skriv med en röd tråd. En text ska handla om en huvudtanke. Alla meningar och alla stycken ska handla om den tanken. De olika delarna ska komma i en tydlig ordning och handla om samma sak. Titta på de här korta texterna på temat Min semester:
   
   a) Vi tog flygplanet från Landvetter till Istanbul. Vi bodde på ett fint hotell. Vi promenerade i staden och åt god mat.
   
   b) Vi bodde på ett fint hotell. Vi tog flygplanet från Landvetter till Istanbul. Vi promenerade i staden.
   
   c) Vi tog flygplanet från Landvetter till Istanbul. Vi bodde på ett fint hotell. Jag tycker om att promenera i skogen på helgerna.
   
   Första texten har en struktur. I den andra är det svårt att förstå tidsordningen. I den tredje är sista meningen svår att förstå. Vad har skogspromenader med semestern i Istanbul att göra? Skriv om en huvudtanke. Ordna innehållet på ett logiskt sätt. Det kan vara en tidsordning. Det kan vara att du diskuterar olika delar av ett ämne, en sak i taget. Den här texten är exempel på det. Jag börjar med små, grundläggande saker och går vidare med större, komplicerade saker.

Oj oj 😅 Det är mycket att ta upp. Behöver du en paus? Nu kommer vi mer till kommunikationen i att skriva. Det här kan man skriva långa böcker om. Jag ska försöka peka ut vad du behöver tänka på och träna på för att bli bättre på att skriva.

10. Tänk på din mottagare och vad du vill. Tänk på din läsare och ditt syfte. Det som kommer nu handlar mycket om den som läser. Du måste tänka på vem som ska läsa din text. Det hänger samman med vad du vill göra. Vill du informera, övertyga eller underhålla. Vad vill du att läsaren ska förstå, tänka, tycka, göra eller känna efter att ha läst din text. Vad är ditt syfte med texten?
    
    Om du vill informera måste du tänka på vad läsaren redan kan och förstår. Om du vill underhålla måste du veta vad din läsare tycker är roligt. Du behöver använda ett språk som läsaren förstår. Du behöver skriva om saker som är relevant för din läsare.
    
    Du som läser den här texten vill bli bättre på att skriva. Det är knappast relevant för dig om jag berättar om mitt favorit-TV-spel eller vad jag tycker om Sveriges handbollslag. Tänk på vad din läsare är intresserad av. I skolan kan det vara att du skriver om ett ämne till din lärare som hen inte kan så mycket om. Ditt syfte är att lära din lärare något nytt.

11. Sen kommer vi till det här med genrer och texttyper. (Jag glömmer alltid bort vad som är skillnaden.) Det handlar om traditioner och förväntningar. En debattartikel i en nyhetstidning brukar se ut på ett visst sätt. Ett inlägg på Facebook brukar också se ut på ett visst sätt. En argumenterande text följer vissa normer. En informationstext följer andra normer. Det handlar om läsaren igen. Känner läsaren igen sig och vet vad hen ska förvänta sig? Då har hen lättare att följa med i din text. Mönstren hjälper dig att få fram ditt budskap.
    
    Skolan kan hjälpa dig med vissa tips om hur du ska skriva en viss typ av text. Du får mallar att följa. Om du vill lära dig på riktigt måste du läsa många texter. Jämför med matlagning. Du kan inte lära dig att laga mat bara genom att följa recept. Du måste smaka på god mat som skickliga kockar har lagat. Då kan du förstå vad riktigt god mat är. Samma sak med att skriva. Läs bra texter för att lära dig hur bra texter funkar. Okej, nästa punkt. Genrer hänger ihop med stilnivå.

12. Stilnivå handlar om texten är formell eller informell. Kanske är den akademisk eller teknisk. Kanske är den gammaldags. Att skriva formella texter kräver fler fina ord och svårare grammatik. Formella texter innehåller också många specialord som hänger ihop med ämnet. Informella texter innehåller mer talspråk, uttryck och slang. Det kan vara svårt att skriva avslappnat på ett nytt språk. Texter av folk som lär sig språket låter ofta lite stela och formella. Det är svårt att skriva idiomatiskt. Mer om det i nästa punkt. Hur lär man sig behärska stilnivåer? Samma sak igen. Du ska läsa sådana texter som du vill lära dig att skriva. Du ska läsa mycket.

13. Att skriva idiomatiskt betyder att skriva med sådana ord, uttryck och meningar som svenskar ofta använder. Vissa ord känns rätt på svenska. Vissa ord känns konstiga. Det finns inga regler. Det är bara så att vissa sätt att skriva är vanligare. Det gäller både formella och informella texter. Därför funkar översättning ofta dåligt. Det du skriver på ditt språk låter ofta konstigt på svenska. Även om det är grammatiskt rätt. Dränk din hjärna i riktiga svenska texter. Ta bort Google Translate från mobilen. Den hjälper dig inte. Hjärnan måste äta och dricka riktigt språk som människor har skrivit.

Det är så mycket att tänka på. Du fattar kanske varför jag tycker det är svårt att svara på frågan hur kan jag skriva bättre? Några punkter till 😄

14. Att skriva med känsla är viktigt ibland, till exempel i en argumenterande text. Du vill att läsaren ska bli entusiastisk, orolig eller arg. Du kan använda starka exempel, berättelser, bildspråk som metaforer och liknelser, samt starkt värdeladdade ord. Igen behöver du ett rikt ordförråd och förstå vilken styrka och stilvärde ett ord eller ett uttryck har. Du kan lära dig det här snabbare genom att fråga mycket. Vad är skillnaden på arg, irriterad och rasande. Finns det en skillnad i stil mellan rasande, fly förbannad och lacka ur totalt? En lärare eller svensk kompis kan förklara. Det är här du börjar utveckla din språkkänsla. En duktig skribent känner vilka ord som passar. Du kan steg för steg börja känna svenskan när du skriver. Det tar tid men det är möjligt.

15. Att skriva vackert är också möjligt? Vill du att dina texter ska låta bra och se bra ut? Det handlar om ljud och rytm. Vissa uttryck och meningar låter extra bra. Det kan vara viktigt om du skriver ett tal. Du vill att språket ska vara vackert, välformulerat och vitalt. 👈 En mening som får extra kraft av en upprepning av tre ord som alla börjar på v. Sådana mönster kan göra dina texter bättre om du till exempel läser gymnasiesvenska. Att kunna variera långa och korta meningar gör också din text mer intressant. Texten får en rytm och andas. Då behöver du kunna många grammatiska mönster och kunna bygga många olika sorters meningar. Du ser här att grammatik och stil samarbetar. När du kan fler ord och behärskar svårare grammatik kan du skriva vackrare texter. Men kom ihåg att skriva enkelt.

16. Att skriva enkelt är nästan alltid bäst. Använd inte svåra eller fina ord i onödan. Skriv inte jättelånga meningar för att imponera på någon. Kan du säga något enkelt är det bäst att säga det enkelt. Det gäller också akademiska texter. Självklart behöver du använda svårare ord och grammatik. Men ofta kan du skriva sådana texter enkelt också. Gör det alltid så lätt som möjligt för din läsare. Det viktiga är ditt budskap. Låt inte språket bli viktigare än kommunikationen. Nästan allt du vill säga kan du säga med enkla ord. Det är ett bra tips för både de som lär sig svenska och de som har svenska som modersmål.

17. Ha kul och slappna av. Kommunikation är viktigare än att det blir perfekt. Försök leka och njut av processen. Att lära sig skriva på ett nytt språk kan vara ett spännande äventyr. Jag fattar att det kan vara jättejobbigt och kännas som du inte kommer framåt. Men försök också se det roliga och spännande. Det enda sättet att bli bättre på att skriva är att skriva, och att läsa. Då är det ju bra att försöka ha roligt under tiden.

Jag tror det är vad vi orkar i ett brev. Se det här som en lista på saker du måste tänka på och kunna för att skriva bra. Vissa saker har du kanske redan koll på. Jättebra! Välj något eller några områden som du vill utveckla. Visa dina texter för kompisar och lärare. Be om feedback. Tänk på den punkt du vill utveckla när du läser andras texter. Och skriv, skriv, skriv.

Ta nu chansen att skriva en kommentar. Använd språket för att kommunicera. Berätta något för mig och de andra i chatten här. Och missa inte liven på onsdag. Då kan du också skriva. Det är kul att skriva. Ta chansen nu 😃'

/Kalle