Idag tänkte jag att vi ska titta på en sociologisk teori. Den beskriver och förklarar vårt sociala liv på ett speciellt sätt. Jag tänkte ge en enkel förklaring av teorin. Sedan kan vi fundera på om det säger oss något om språkinlärning. Poängen är inte att djupdyka i sociologisk vetenskap. Vi använder teorins idéer för att själva fundera på hur vi människor fungerar.
Goffman var en sociolog som levde mellan 1922 och 1982. Han föddes och växte upp i Canada. Han studerade på universitetet i Toronto och flyttade senare till Chicagos universitet där han blev filosofie doktor i sociologi.
Livet som teater
Goffman liknar vårt sociala liv med att spela teater. Han menar att vi spelar olika roller i olika sammanhang. Vi presenterar oss på olika sätt för att passa in, uppnå våra sociala mål och framstå för andra som vi vill. Goffman gör en skillnad på:
Front stage (på scenen) där vi spelar vår offentliga person. Här kontrollerar vi noga vårt beteende och den bild av oss själva vi ger andra.
Back stage (bakom scenen) där vi kan vara mer oss själva. Här kan vi förbereda oss för scenen. Vi kan till exempel tänka på vad vi ska säga eller göra i en viss situation. Vi kan också be om råd och berätta om vår osäkerhet för människor vi litar på.
Två tydliga exempel kan vara en arbetsintervju och en dejt. I båda de här fallen försöker vi ge en viss bild av oss själva. Vi väljer vad vi säger och inte säger om oss själva. Vi är noga med vilket intryck vi gör. Vi förhåller oss till olika sociala regler som gäller för situationen. Vi kontrollerar vårt kroppspråk och våra ansiktsuttryck på ett sätt som passar sammanahanget.
Intryckshantering (impression management)
Den här kontrollen eller hanterandet av den bild vi ger kallade Goffman intryckshantering. Han delade upp det i tre delar.
Dramatisk gestaltning (dramatic realization) innebär just hur vi rör oss och för oss*. Vi hanterar vårt kroppspråk som gester och mimik och reglerar vårt tonläge för att ge rätt intryck. På en arbetsintervju försöker vi till exempel använda lugna gester och tala med stadig röst. Det ger en bild av självsäkerhet. På en dejt kanske vi håller ögonkontakt och har ett mjukare röstläge som ska visa intresse och empati.
Signalering (signaling) handlar om allt från kläder, till frisyr och attiraljer. Det kan vara bilen du kommer med till mötet. Det är kostymen eller munkjackan, klockan du bär och märket på din mobiltelefon. Kostym och rekvisita hjälper oss att visa vem vi är (eller vill vara). Vi signalerar vår identitet.
Idealisering avser att vi generellt försöker ge ett positivt intryck av oss själva. Vi lyfter fram våra styrkor och framgångar. Vi gömmer undan våra svagheter och misslyckanden. Vi visar fram en idealbild av oss själva i det offentliga livet.
Social stress
Att hantera hur vi uppfattas kan förstås leda till stress. Vi kan vara osäkra på vad som förväntas av oss. Tänk dig att du ska söka ett jobb i en helt ny bransch. Det är svårt att veta vad som ger ett gott intryck.
Vi kan också tvivla på vår förmåga att “spela vår roll” rätt. Du kanske har en idé om hur du borde vara. Frågan är om du kan ge den bilden av dig själv på ett trovärdigt sätt. Tänk dig en helt nyutbildad lärare som har sitt första jobb. En lärare ska verka trygg, tydlig och självsäker. Men kan den nya läraren verkligen ge den bilden av sig själv?
Att hantera intrycket man ger kan skapa stress och oro.
Språkinlärning och integration
Det här kan lätt kopplas till att lära sig ett nytt språk och bo i ett nytt land. Språket är i första hand ett socialt verktyg. Vi använder det för att lösa olika sociala uppgifter och utmaningar. Om det sociala livet är som att spela teater är det lätt att förstå varför det blir svårt på ett nytt språk.
Jag kan bara gå till mig själv. Jag har läst franska några år på universitetet. Det skulle vara fruktansvärt svårt för mig att spela Shakespeare på franska. Jag skulle inte kunna slappna av och inte kunna hantera det intryck jag gav. Språket skulle vara ett för stort hinder.
På samma sätt blir det nya språket ett hinder när vi ska be om hjälp, söka ett jobb eller lära känna en ny person. Det är mycket lätt att drabbas av social stress.
Dessutom kan det vara svårt att förstå pjäsen. De sociala konventionerna är som ett eget språk. Hur högt ska man tala? Hur nära får man stå? Vilka gester ger rätt intryck? En strategi är förstås att göra som man alltid har gjort. Risken är att man blir osäker om man får respons som man inte är van vid. Ett sätt att vara kan tolkas annorlunda i ett nytt sammanhang.
Kritik mot Goffmans teori
Jag har förstås gett en väldigt förenklad bild av Goffmans teori. Den som blir nyfiken kan läsa mer på nätet. Han har förstås också fått kritik från andra sociologer. Några har tyckt att hans bild av det sociala livet är alldeles för enkel. Man har menat att de oskrivna reglerna och sociala konventionerna går mycket djupare än Goffmans teatermetafor kan beskriva.
En känd sociolog som heter Bordieu kritiserade Goffman för att ignorera hur viktiga maktförhållanden och hierarkier är i socialt samspel. Han utvecklade andra begrepp för att ge en bättre bild. De kanske vi kan diskutera någon annan gång.
Att en teori får kritik betyder inte att det måste vara fel på den. Varje teori kan ge sina insikter och inspirera till vidare tänkande och forskning. Goffmans idéer kan också kännas igen i senare teorier som skiljer sig mycket från hans på andra sätt. Teatermetaforen kan vi till exempel se i Judith Butlers teorier om genus som föreställning eller performativitet, även om skillnaderna mellan teorierna är stora.
Och därför är också vi välkomna att diskutera, kritisera och tänka vidare. Fick du några tankar om ditt eget liv eller samhället du lever i? Kan vi förstå något om oss själva genom liknelsen med teater? Skulle du välja andra bilder eller metaforer för att förstå det sociala livet?
Kommentarsfältet är fritt! Dela med dig av dina tankar! Och välkommen att släppa kontrollen lite. Du behöver inte intryckshantera jättemycket. Vi kan hålla oss bakom eller lite i kanten av scenen så att vi kan slappna av.
Hoppas du har en go söndag också på eller bakom någon scen där du trivs.
/Kalle
PS
*att föra sig betyder i det här fallet hur man beter sig, med betoning på hur det uppfattas av andra.
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Presentation_of_Self_in_Everyday_Life
https://www.sociologylearners.com/erving-goffmans-theory-of-presentation-of-self/
https://www.simplypsychology.org/impression-management.html
https://web.pdx.edu/~tothm/theory/Presentation%20of%20Self.htm
Jag tycker att det är en bra metafor för våra sociala liv. Det finns olika grader av skådespeleriet såklart. De flesta har helt övergett sig själva till sin roll.
Jag snubblade av misstag på instagram igår och jag är fortfarande under intrycket av den chock jag levde. 😲😂😔🤯Låt oss bara säga att jag bara är glad över att leva som en skogsmänniska.
Hej Kalle!
Tack för brevet. Jag håller med Goffmans teori. Ingen teori omfattar eller beskriver hundra procent livet. Livet är alltid mer komplicerad.
Ha en trevlig söndag kväll!
Huseyin