Vi kan inte stanna i det trygga, bekväma och välkända. Där kan vi vila, reflektera och ta hand om oss själva. Men förändring sker i det okända. Där är det inte alltid bekvämt. Jag ser ett växelspel. Vi laddar batterierna för att ge oss ut på vägarna. Vi vilar för att bli redo för nästa pass på gymmet. Vi tänker och skriver för oss själva, sedan kommer vi tillbaka till relationer och kommunikation.
Det handlar också om att skriva och läsa. Precis som livet så behöver texten kontraster. Vi behöver motpoler och spänning. Vi behöver konflikt och ambivalens. Utan det uppstår ingen dramatik.
Sötma och syra
Vi kan tänka på det Luis sade i livesamtalet. Vi behöver tryggheten i vår kärnidentitet. Vissa saker ändras inte. De är med oss som en grund. Vi behöver också utmana oss. Vår identitet genomgår förändringar. Vi behöver lämna gamla idéer bakom oss. Vi behöver ta till oss nya idéer. Vi behöver göra utflykter, resor och ibland flytta helt.
Här har vi vårt andra tema för året, vår kontrast, vår motpol, vår syra som möter sötma, vår drivande konflikt: stabilitet kontra förändring, vila kontra aktivitet, trygghet kontra utmaning.
Jag tänker mig trygghet som grön. Milt grön. Nedtonat grön. Har du en färg som du associerar med t?rygghet
Jag tänker mig aktivitet som gul eller orange. Det är ljus, bensin och rörelse. Vilken är din färg?
Att koppla tankar och känslor till färger kallas synestesi.
Kroppen
Stillhet och dynamik känns olika i kroppen också. Tänk dig en lugn plats. Tänk på ord som lugn, vila och frid. Tänk på en tid på dygnet då du brukar ta det lugnt. Känn efter i kroppen. Hur känns den nu? Påverkas din andning? Får du en särskild känsla i bröstet, magen eller kanske händerna. Är känslan behaglig eller något annat? Kommer något ord eller en bild till dig? Finns det en plats eller situation du förknippar (kopplar ihop) med den här känslan?
Att läsa och skriva är att undersöka den inre och den yttre världen och allt däremellan.
Tänk på en situation när du var modig. Tänk på en plats där du är aktiv. Hur känns det i kroppen? Hur känns det i dina axlar? Hur känns det i ditt ansikte? Kan du identifiera en viss energi? Vilka ord, bilder, platser, situationer och minnen kommer du att tänka på?
Att uppmärksamma en stämning eller känsla kan också väcka motsatta känslor. Det är normalt. Att tänka på lugn kan göra dig stressad. Att tänka på handling kan väcka en känsla av kraftlöshet. Bara observera. Vi bara umgås med oss själva en stund. Och med språket.
Motpoler
Vi leker med två poler här. Livet är förstås mer komplext än så. Men varje dikt behöver några motiv eller utgångspunkter. En text kan inte undersöka allt samtidigt.
Vi han hitta positiva ord för våra poler:
vila, avkoppling och lugn mot entusiasm, engagemang och kreativitet.
Vi kan också smaka på negativa dimensioner:
passivitet, kollaps och letargi mot stress, rastlöshet och anspänning.
Vi kan tänka oss ett växelspel, en dans, ett oscillerande mellan dessa poler. Det finns rörelser inom polerna också, som när energisk entusiasm går över i anspänd stress när tiden börjar rinna ut.
I språket
Du kan säkert märka detta i din relation till svenskan. Du kanske kopplar av när du läser eller lyssnar på texten. Sedan blir du stressad när du försöker skriva en kommentar. Det ena känns bekvämt och det andra känns utmanande.
Jag föreställer mig en balans här. Vi kan inte bara luta oss tillbaka. Då lär vi oss inget nytt. Vi kan inte heller ständigt pressa oss framåt. Vi behöver vila i känslan att vi kan vissa saker. Det är bra att några områden har blivit enkla och självklara. Allt kan inte vara en kamp hela tiden.
En möjlighet är att göra något utmanande först och landa i det vilsamma sen. Nästa gång du läser ett brev kan du skriva en kommentar när du läst början. När du förstår temat kan du formulera dina tankar. Sedan kan du läsa resten av min text.
Fundera på hur du kan hitta en balans mellan anspänning och avkoppling när du tränar svenska.
Som en symfoni
Har du lyssnat på en symfoni någon gång? Tänk dig till exempel Beethovens Ödessymfoni. En symfoni är normalt uppdelad i fyra delar. De kallas satser. Första delen brukar vara en sonat. Den är skriven i sonatform. En sonat bygger på två teman: ett huvudtema och ett sidotema. De två temana är varandras kontraster. De kontrasteras mot varandra. I början presenteras de två temana. I mitten får de mötas och dansa eller brottas med varandra. Det är där musikens dramatik skapas.
Här har vi också två teman: hemma - borta, vila - aktivitet, avkoppling - anspänning, reflektion - skapande. Låt oss skapa dramatik tillsammans.
En orkester har många stämmor. Välkommen att vara med och spela. Olika instrument och ljud behövs. Ditt bidrag är viktigt.
En annan musikalisk association
När jag skriver kommer jag att tänka på låten Sanningsdan av artisten Säkert!/Annika Norlin. Det känns som en aktiv och utåtriktad sång. Den börjar så här:
Är du klar att gå ner på stan?
Jag är klar att gå ner på stan
Är du klar att möta sanningsdan?
Som har byggts upp under så lång tid
Falling down efter hela mitt liv
(du hittar hela texten här)
Sången är en fantasi om att gå ner på stan och konfrontera alla som har svikit eller gjort en illa. Det är motsatsen till att passivt stanna hemma. Det är en sång som tar tag i ett problem. Någon som vill förklara Falling Down-referensen?
Bara resten av året kvar
Då har vi bara resten av året kvar att undersöka våra teman och alla stickspår och associationer som följer med. Var med och samskapa genom att fråga, kommentera, reflektera och skriva fritt.
Och med det önskar jag en dynamisk söndag!
Jag vill svara på några frågor ställd i texten. Trygghet är mörk röd, färgen som står på väggen i ett eld upplyst rum. Och trygghet är varm och mysig med låga ljud antigen från samtal eller radio. Vi vet att grönt är vilande för de flesta nervös system men vi är olika och några av oss känner oss stressad av vila🤷♀️
Synestesi är ett ledningsfel i det sensoriska området i hjärnan som ger folk förmågan att höra färg, smaka ljud, och andra kombinationer. Kandinsky kunde see ljud som färg. Han målade musik. De flesta autister har någon form synestesi på grund av allmänna sammankopplade ledningar. För mig har ljud och känslor någon texturkvalitet. Alltså mina fingrar är kopplade till mina öron.
Dualitet är säkert det enklaste sätt att beskriva fenomenologiska världen. Dock är det inte syftet att komplicera saker om vi ska beskriva världen troget? Kalles syfte är att lära oss språk, och språkets syfte är att beskriva världen ifrån vår egen synpunkt. Det vore mindre intressant om alla folk hade samma berättelser som jag. Mångfald är vackert!
Det är en rik text med många bra och använda ord. Jag behöver läsa genom flera gånger . Tack Kalle! Ha en fin vecka 🥳