Att minnas det som varit med värme
Om nostalgi, att drömma sig tillbaka och att bli påmind om det förflutna.
Jag blir ofta glad av cigarettrök. Jag vet att det låter konstigt. Det påminner mig om min mamma. Hon rökte hela min barndom och ungdom. Jag minns inte när hon slutade. Lukten av rök får mig att minnas semesterresor i bilen, sena kvällar i sommarstugor och rökpauser på parkeringsplatser. Rök gör mig nostalgisk helt enkelt.
Nostalgi handlar om att minnas något och få blandade känslor. Det är positivt och du blir samtidigt melankolisk. Du längtar till en plats eller en tid i ditt liv. Du önskar kanske att du kunde uppleva det igen.
Jag tänker att vi kan prata om nostalgi i nästa live. Det är ett bra ämne för att det handlar om minnen. Minnen är bra material för konversationer. Att berätta om saker som har hänt i vårt liv är vanligt i samtal. Så det är något som är bra att träna på. Då kan det ju vara trevligt att fokusera på positiva minnen. Samtidigt är det vanligt att vi saknar det vi minns. Då blir vi nostalgiska.
Insjöar gör mig nostalgisk. Min familj hyrde sommarstugor nära sjöar. Vi badade, fiskade och paddlade. Vassen i strandkanten och granskogen runt väcker en massa känslominnen hos mig. Jag kan nästan känna mig som ett barn när jag simmar i en sjö. Samma med paddling. Mina föräldrar tog med mig och min bror i kanoten. Vi var ute och paddlade flera dagar. Sov i tält. Lagade mat ute. För mig är allt det här kopplat till det lugn och den frihetskänsla jag kände som barn. Det räcker att jag sätter mig i en kanot för att känslorna ska komma tillbaka.
En annan sak som väcker minnen och ibland melankoli är koltrastens sång. Koltrast är en svart fågel som sjunger sorgligt (bildgoogla om du vill se hur den ser ut). Jag tänker på min första egna lägenhet i Göteborg. Jag hade varit ute sent och träffat kompisar. Promenaden hem gick upp för Aschebergsgatan mot Landala torg. Vid torget satt ofta en koltrast och sjöng i ett träd. Sen kväll eller tidig morgon. Festen var slut. Luften lite kylig. Berusningen började klinga av. En känsla av både frid och vemod. Det tänker jag ofta på när jag hör koltrastens sång.
Ett tredje minne förknippat med känslor. Efter gymnasiet flyttade jag till Gävle. Jag tog tåget upp. När jag steg av tåget på perrongen låg en kraftig doft av rostat kaffe i luften. Det var Gevalia kafferosteri som spred doften. Jag var nitton år och hade precis flyttat hemifrån. Jag kände mig både fri och lite ängslig. Hur skulle det gå? Vilka möjligheter öppnades för mig? Skulle jag bli ensam? Jag kände ingen när jag flyttade dit. Känner jag doften av rostat kaffe i luften associerar jag direkt till den blandade känslan av frihet och ovisshet.
Jag skulle kunna fortsätta. Platser, ljud, dofter och en massa andra saker väcker minnen. Ofta hänger minnena ihop med känslor. Jag gissar att det är på samma sätt för dig. Fundera lite. Vilka saker väcker minnen och känslor för dig? Finns det en plats eller en tid i ditt liv du längtar tillbaka till? Hur kan du berätta om det på svenska? Försök berätta med den svenska du kan idag. På ditt eget språk kan du berätta med detaljer och nyanser. På svenska kanske det känns klumpigare. Det kan finnas ord och uttryck du vill använda som du inte har lärt dig på svenska än. Försök ändå!
Om du berättar lite kan det väcka nyfikenhet. Den du pratar med kan fråga mer eller hjälpa dig. Du har säkert varit på platser och upplevt saker som är nya för den andra. Det är spännande att få höra om. Andra kan lära sig mer om dig som person och om den värld du känner till. Känslorna som är kopplade till minnena visar vad som är viktigt för dig. När vi delar med oss visar vi oss för varandra. Då kan vi komma närmare varandra och förstå varandra bättre. Att berätta om minnen är en väg. Nostalgin kan bli en väg till gemenskap.
Jag uppmuntrar dig att berätta här. Skriv en kommentar. Dela med dig till mig och de andra som läser här. Det är en chans att träna svenska på ett sätt som du kan använda i vardagen. Jag och andra kan svara. Vi kan träna svenska och ha en dialog samtidigt. I liven 30:e augusti kan vi prata mer och utveckla dialogen.
Fundera på det och så hörs vi i nästa brev. Till dess önskar jag dig en fin vecka.
/Kalle
Vill du interagera mer med mig här på Substack? Testa att prenumerera på “Snacka med Kalle”. Du får extra mejl med enkla frågor, videor och videosamtal. Poängen är att skapa mer dialog och träna aktivt på språket. Tryck på knappen “Upgrade to paid” om du vill pröva.
”Att dra nytta av det förflutnas lyckliga och olyckliga stunder”, precis så. Det är väl det bästa vi kan göra med våra erfarenheter, att lära oss av dem. Jag tycker generellt sätt att saker blir böttre med tiden. Jag blir lite klokare och förstår mig själv och andra lite bättre. Men det är klart att jag kan drömma mig tillbaka eller grubbla över misstag ibland. Jag försöker ändå komma tillbaka till att fokusera på här och nu som du säger.
Hejsan kalle!
Att lyssna eller läsa namnet Gävle drar mig till min barndom hemma hos mormor och morfar, det var en lycklig tid. Detsamma händer när jag träffar någon gammal klasskamrat från högskolan eftersom i den tiden hade jag inga andra skuldigheter än att studera, bete mig bra och njuta om livet.
Jag erkänner att jag är nostalgisk och vemodig, kanske för mycket.
Hälsningar,
Marcus