Suffixet -bar betyder att något är möjligt. Det går. Det som är ätbart går att äta. Det görbara går att göra. Den som är sårbar är möjligt att såra. Är det positivt eller negativt? Är det önskvärt eller något vi bör undvika?
Till att börja med, vem och vad kan vara sårbar(t)? Människor förstås, mer om dem snart. Olika system i samhället kan vara sårbara. En server kan vara sårbar för nätattacker. Ett elnät kan vara sårbart för sabotage. Demokratin kan vara sårbar för desinformation. Du kan hitta en massa exempel.
Människor kan vara sårbara på många sätt. Vi är i grunden sårbara. Vi har inget skal eller pansar, inga fjäll. Vår hud är tunn. Vår kropp är bräcklig. Vi kan också vara sårbara för sjukdomar. Det märkte vi under pandemin. Vissa människor var särskilt känsliga för coronaviruset. Samhället i stort var också sårbart för pandemins konsekvenser. Ekonomin tog skada. Våra sociala system tog stryk.
Vi kan tänka vidare på personer med otillräckligt skydd. En brandman som inte har rätt skyddsutrustning eller en riddare med bristande rustning är sårbara i sina roller. De kan lätt ta skada i ett brinnande hus eller på slagfältet.
Och känslorna
Vad vi ofta menar med ordet sårbarhet är psykologisk sårbarhet. Vi människor kan bli känslomässigt sårade i många situationer. Vi kan stanna upp vid verbet såra ett ögonblick.
Du sårar mig, kan man säga till någon som säger något elakt. Jag blev sårad av det du sa, säger vi, om vi vill vända på det. Människor är inte bara fysiskt känsliga. Vi är emotionellt känsliga också. Hårda ord, lögner, illvilliga handlingar kan skada oss mentalt. Vi såras särskilt lätt av de som står oss nära. Dem som vi tycker om eller älskar har en särskild förmåga att såra oss. Deras ord och handlingar väger tyngre (= är extra viktiga). Även på arbetsplatsen, i samspel med kollegor och chefer, kan sårande ord och handlingar vara svåra att hantera. I relationer som är viktiga för oss, på ett eller annat sätt, blir vi extra sårbara. Är det positivt eller negativt?
Många med mig skulle hävda att det är ofrånkomligt. Det går inte att undvika. Om vi vill ha nära relationer riskerar vi att såras. Relationer bygger på förtroenden. Förtroenden kan svikas. Vi kan medvetet eller omedvetet gå över någon annans gränser. Resultatet blir att vi sårar den andra personen.
Man kan säga att en stor del av våra viktiga relationer handlar om att hantera sårbarhet. Vi säger något snäsigt till våra barn. Vi missar att hälsa på en kollega. Människor blir ledsna och arga. Vi behöver be om förlåtelse och gottgöra andra. Vi behöver kommunicera för att förstå vad andra tycker är viktigt. Vi behöver berätta om vad vi behöver för att känna oss sedda, lyssnade på och trygga. Det är utmanande.
Sufixet -het ger oss ett substantiv som beskriver en egenskap eller ett tillstånd. Vi får ordet sårbarhet. Det är tillståndet att vara sårbar. Eller är det bättre att beskriva som det abstrakta begreppet? Hur skulle du förklara det?
Jag tycker att vi ska omfamna vår sårbarhet, det vill säga acceptera och respektera den och se det positiva den ger oss.
Samhällets sårbarhet är något vi behöver hantera. Ett intressant ord är resiliens som nästan är motsatsen till sårbarhet. Det handlar om systemens motståndskraft och förmåga att klara av påfrestningar.
Relaterade ord
Låt oss se vad vi kan hitta i grannskapet. Titta på den här raden från Cherries låt Aldrig mer må sådär:
“Mina känslor är sköra / hela världen ska få höra”
Skör är ett ord som betyder att något lätt går sönder. Bräcklig ligger nära i betydelse. Det kan användas konkret om glas som lätt går sönder. Det kan användas om en person som är extra känslig. En person som går igenom en svår period kan vara känslomässigt skör eller bräcklig.
Artisten Victor Leksell hade en stor hit med låten Svag:
Försöker spela svår och stå emot / Men du river mina murar / Jag vet inte vad du gör / Men allting som du gör, det gör mig svag
Ordet svag har många betydelser. Svagt kaffe smakar inte mycket. Dina muskler kan vara svaga om du inte tränar. Svaghet kan också vara psykologisk eller moralisk. Man är lätt att påverka och har svårt att stå upp för det man tror på. Sällan används ordet positivt. Men Victor vänder på det genom att sätta det i motsats till att vara stark och okänslig.
Han sjunger om att han har lärt sig vara stark och inte visa känslor. Han kopplar det till att vara en man. Men den här personen berör honom och han kan inte stå emot. Han sjunger om att “våga släppa taget nu / sluta vara rädd för att bli sårad”. Här ser vi kopplingen mellan närhet och att sluta skydda sig. Murarna rivs när man kommer nära.
En äldre uttolkare av människans skydd och skyddslöshet är poeten Karin Boye. I dikten Jag vill möta börjar hon:
Rustad, rak och pansarsluten / gick jag fram –
/ men av skräck var brynjan gjuten / och av skam
och hon av slutar dikten:
Jag vill möta livets makter vapenlös
Det är ett liknande tema som i Leksells låttext. Den som är vapenlös kan inte skydda eller försvara sig. Boye vill ta emot livet och dess makter. Ordet makt ger också känslan av något som både kan lyfta upp och trycka ner. Den eller det som har makt kan såra. Den som möter livets makter är sårbar.
Där tänker jag att vår undersökning av begreppet sårbarhet kan få nå sitt slut just idag. Hoppas du fick med dig en tanke eller lärde dig ett nytt ord.
Jag önskar dig en fin söndag med garden sänkt!
/Kalle
Många nya ord! Tackar!
Jag ville bara peka på en felaktig motsats. Sårbarhet är på ett vis sätt en synvinkel. Om vi är öppen mot att skadas, vi är förmodligen öppen mot glädje samtidigt. Är det lämpligt att säga vi är sårbara mot glädje? Eller används ordet bara i en skyddslös sammanhang, där fruktan finns?
På samma sätt har vi att vara stark jämt med att vara okänslig. Vi kan säga istället att ett stängd tillstånd förklarar varför han kände mindre, mm, inte styrka alls. Det luktar patriarkat när styrka är motsatsen till sårbarhet, känslighet, och både betyder svaghet.
Språk som teknologi är så kraftfull! Det kan fastställa definitioner innan vi har en chans att ifrågasätta eller samtycka.
Ännu en gång har du släppt en fantastisk text!
Jag uppskattar genomgången av hur ett ord bildas. Suffix som "bar" eller "het" är så pass vanliga i det svenska språket som man inte tänker på vad de menar. Det här var dock en bra påminnelse.
Mycket att tänka på med det här temat också. Sårbarhet lyfts fram allt oftare i medierna nuförtiden. Vissa ogillar det. De säger att millennials, gen z, och gen alpha är alldeles för känsliga. Jag tycker tvärtom. Enligt mig, är det bara bra att människor känner sig bekväma med att visa sina känslor.
Det är lite ironiskt, men jag tycker att det gör oss starkare att erkänna att vi som människor är sårbara. Vi kan känna med varandra, vilket bygger en känsla av gemenskap. Då går det att lösa våra problem som ett riktigt team.