Gustaf Frödings dikt Strövtåg i hembygden är en promenad i ett landskap där minnena väcks. Det mesta är borta. Poeten berättar om sina minnen och känslorna det väcker.
Bomhus är del av Gävle. Jag minns att det var ett ganska stort område omgiven av skogar och en stor sjö. Min mormor och morfar bodde i ett ställe som hette Lillhagen, där bor nu min morbror. Det ät ett lugnt och fint läge med typiska svenska villor mitt i naturen. Avståndet till stan är inte stort, fyra eller fem kilometer från centrum, antar jag för det var länge sedan jag var där, tyvärr.
Det finns två skolor, Lillhagskolan där små barn går tills tredje kurs och Storhagenskolan där de studerar enda tills högskolan, åtminstone var det så under den korta tiden jag gick där i 6:an.
Nära vårt hus fanns det ett fotbollsplan, en liten artificiel sjö där vi badade och fiskade ibland och en ICA affär där vi gick på lördagarna och köpte godis med de veckopengarna vi fick om vi hade varit snälla och lydiga.
Mormor och morfar bodde i ett mysigt mörkbrunt tegelhus med en stor trädgård som gick från framsidan till baksidan av huset. Där det fanns bland annat ett äppelträd och ett päronträd. Gud, det kommer minnen som havsvågor, om jag blundar kan jag till och med känna doften av kaffet som kokades i kaffebryggan i köket.
Vid huset fanns det ett ganska stort garaje eftersom mormor och morfar hade en åkeri med tre lastbilar, två stora med sin varsin kran och en mindre utan kran.
Hjärtligt tack Kalle för den här uppfigten. Det är en uppmaning för mig eftersom jag är inte van med skrivning på svenska. Det är hyggligt för din del och det hjälper mig otrogligt mycke.
Saft minns jag inte att vi fick men vi käkade mycket äpplen och päron.
Vet inte hur sjön gjordes, måste fråga mamma.
Vi fick bara äta godis på lördagar men ibland så smygåt vi godiset som vi sparade och gömde hehehe.
Carlsson åkeri hette företaget och det var mormor, morfar och morbror som körde lastbilarna. Mormor var den första kvinnan som tog lastbilskörtotet i Gävleborg, vi har en tidningsklipp med artikeln där vid femtiotalet.
Tack så väldigt mycket för alla ordförklaringar.
Varsågod! Visst är det kul vad man kan hitta mycket, även i en kortare text.
Hejsan Kalle!
Jag skulle skriva om Bomhus i Gävle. Där bodde mormor och morfar. Minna bästa minnen av min barndom kommer därifrån.
Det låter fint. Tips på övning. Beskriv Bomhus med några meningar eller i ett längre stycke. Elller skriv en dikt 😃
Bomhus är del av Gävle. Jag minns att det var ett ganska stort område omgiven av skogar och en stor sjö. Min mormor och morfar bodde i ett ställe som hette Lillhagen, där bor nu min morbror. Det ät ett lugnt och fint läge med typiska svenska villor mitt i naturen. Avståndet till stan är inte stort, fyra eller fem kilometer från centrum, antar jag för det var länge sedan jag var där, tyvärr.
Det finns två skolor, Lillhagskolan där små barn går tills tredje kurs och Storhagenskolan där de studerar enda tills högskolan, åtminstone var det så under den korta tiden jag gick där i 6:an.
Nära vårt hus fanns det ett fotbollsplan, en liten artificiel sjö där vi badade och fiskade ibland och en ICA affär där vi gick på lördagarna och köpte godis med de veckopengarna vi fick om vi hade varit snälla och lydiga.
Mormor och morfar bodde i ett mysigt mörkbrunt tegelhus med en stor trädgård som gick från framsidan till baksidan av huset. Där det fanns bland annat ett äppelträd och ett päronträd. Gud, det kommer minnen som havsvågor, om jag blundar kan jag till och med känna doften av kaffet som kokades i kaffebryggan i köket.
Vid huset fanns det ett ganska stort garaje eftersom mormor och morfar hade en åkeri med tre lastbilar, två stora med sin varsin kran och en mindre utan kran.
Hjärtligt tack Kalle för den här uppfigten. Det är en uppmaning för mig eftersom jag är inte van med skrivning på svenska. Det är hyggligt för din del och det hjälper mig otrogligt mycke.
Vackert! Jag ser äppel- och päronträden och känner kaffedoften. Fick ni barn saft ibland?
Blir nyfiken på den konstgjorda sjön! Hur kom den till? Lördagsgodis 😊 (hände det att ni inte fick?)
Och åkeriet låter spännande. Vad hette det! Småföretagandets historia!
Tack för din text!
Saft minns jag inte att vi fick men vi käkade mycket äpplen och päron.
Vet inte hur sjön gjordes, måste fråga mamma.
Vi fick bara äta godis på lördagar men ibland så smygåt vi godiset som vi sparade och gömde hehehe.
Carlsson åkeri hette företaget och det var mormor, morfar och morbror som körde lastbilarna. Mormor var den första kvinnan som tog lastbilskörtotet i Gävleborg, vi har en tidningsklipp med artikeln där vid femtiotalet.
Coolt! Din mormor låter som ämne för en novell minst.
Ja precis, så är det , hon var min superhjälte när jag var liten.
Vad fint ❤️