Enkelt språk, jantelagen och IKEA
Tankar om språkets funktion och form. Varför värderar vi enkelhet och funktion i Sverige. Om vi gör det… Häng med och berätta vad du tycker sen.
Hoppas du sitter bekvämt 😊
Ta ett par andetag.
Dags att träna svenska på ett avslappnat sätt.
Och det är bara att fråga om du inte förstår något.
Häromveckan fick du tips om att skriva.
Jag tipsade om att skriva enkelt.
Här är några fördelar med det:
Ditt budskap blir tydligare om du skriver enkelt.
Många får prestationsångest och tror att de måste använda svåra ord när de skriver i skolan. Du måste inte skriva svårt.
Det kan lätt låta konstigt om du skriver med avancerade ord innan du är redo för det. Grunderna först.
Fler kan förstå och följa med i en enkel text. Den är mer inkluderande på det sättet.
Jag tror att det finns många bra argument för ovanstående. Jag ser dock två problem:
Alla skriver inte enkelt. Vill du förstå många texter behöver du träna på mer avancerat språk också.
Vissa situationer som journalistiskt och akademiskt skrivande kräver ett mer avancerat språk. Man kan inte alltid skriva enkelt.
Men har det något att göra med jantelagen?
Du ska inte tro att du är något eller jantelagen
Jag fick en nämligen en kommentar om det här.
Att jag uppskattar att skriva enkelt skulle alltså bero på jantelagen. Intressant! Det här ledde till en liten diskussion mellan mig och min följare. Men först måste vi förstå vad jantelagen är.
Vi kan titta på några fraser:
Tro inte du att du är nåt.
Gör dig inte märkvärdig.
Vem tror du att du är?
Om man ska sammanfatta jante enkelt är det idén att det är dåligt att tro att man är speciell. Man ska inte tro att man är bättre än andra. Man ska inte visa vad man är bra på. Det här tycker många är en stor del av svensk kultur.
Det här går hand i hand med andra saker jag ofta hör om svensk kultur:
svenskar är blyga och reserverade
svenskar säger inte vad de tycker
svenskar visar inte vad de känner
svensk kultur är lagom, inte för mycket och inte för lite. Alla försöker passa in. Därför blir det också ganska tråkigt
Alla de här sakerna tycker svenskar själv är negativt med svensk kultur (om jag får generalisera). Och att säga att något är jante är alltid negativt för svenskar. Däremot stämmer många av de här sakerna generellt och jämfört med andra kulturer. Fast man kan förstås analysera det på mer neutrala sätt.
Låt oss kolla vad begreppet jante kommer ifrån. Det är den norsk-danske författare Aksel Sandemose som har uppfunnit det. Jantelagen möter vi första gången i boken En flykting korsar sitt spår. Det är en bok om författarens uppväxt i en liten by som heter Jante. Han sammanfattar de sociala reglerna i byn Jante i tio punkter:
Du skall inte tro att du är något.
Du skall inte tro att du är lika god som vi.
Du skall inte tro att du är klokare än vi.
Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
Du skall inte tro att du vet mer än vi.
Du skall inte tro att du är förmer än vi.
Du skall inte tro att du duger till något.
Du skall inte skratta åt oss.
Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Det handlar alltså inte om Sverige eller Skandinavien generellt. Det handlar om mentaliteten i en liten by där alla känner och kontrollerar varandra. Det är intressant att detta har fått representera hela den svenska/skandinaviska kulturen. Jag vet inte om danskar och norrmän pratar om jante på samma sätt. Men jantelagen är inte svensk från början. Det är lite lustigt.
Tillbaka till kommentaren jag fick. Han som jag pratade med menade inte jante i negativ mening. Han menade det mer som en beskrivning av vad som är svensk kultur. Han hade flera intressanta synpunkter.
Han menade alltså att vi såg jantekulturen i språket. Svenskar uttrycker sig, tyckte han, enkelt, effektivt och funktionellt. Det viktiga är att få fram budskapet snabbt. För människor från andra kulturer kan det låta fattigt och utan känslor. Svenskar vill inte heller skryta med hög utbildning eller fint språk.
Jag har aldrig tänkt på det så. Det är svårt att se sin egen kultur objektivt. Jag håller inte heller med 100%. När jag jobbade på lager fick jag ofta höra att jag pratade fint och svårt. Jag tyckte att jag pratade helt normalt. Men för en annan grupp människor lät det svårt och snobbigt.
Samtidigt känner jag igen en sak, fast från andra hållet. När jag hör eller läser folk från andra länder, kan jag kan tycka att sättet att prata är onödigt avancerat och tjusigt. För mig känns det som talaren försöker framhäva sig själv med fint och svårt språk. Och det är ju typiskt jante av mig att tänka så. Så kanske har han som kommenterade rätt 😅.
Han kopplade det till historiska förklaringar. Livet i Sverige har varit svårt. Mycket fokus har legat på att överleva. Funktion har varit viktigare än form. Rationalitet har varit viktigare än estetik. Kanske ligger det något i det.
Jag tror i alla fall på alla de jag hör som tycker att svenskar är tysta och blyga, kanske till och med känslokalla (och de har inga vänner heller 🤣). Det är något med svensk kultur som många tycker är svårt. Kanske kan tanken på jante hjälpa. Många svenskar vill helst vara som andra, inte göra sig märkvärdiga eller visa att de tror att de är något. Ett positivare ord för det är ödmjukhet. Precis som vi kan säga konflikträdda. Eller konsensussökande.
Nästan allt man kan hitta i en kultur har positiva och negativa sidor. Ska man bo i Sverige tror jag det är bra att också försöka se de positiva sidorna av det man tycker är konstigt.
Var har det med IKEA-möbler att göra?
Är svenska som IKEA-möbler?
Svenskar sätter funktion före form (kanske). Det viktiga är vad du ska använda en grej till. Det är inte hur det ser ut som är viktigt.
Det är ju precis som IKEA eller hur? Det ska vara lätt att köpa och hämta hem. Det ska vara lätt att sätta ihop. Det ska vara lätt att möblera.
Om nu svenska ska vara enkelt och funktionellt liknar det IKEA. Funktion går före form. Det viktiga är att det funkar. Men jag märker direkt att liknelsen haltar (=den stämmer inte riktigt). Folk som lär sig svenska brukar inte tycka att det är enkelt att sätta ihop meningar 😆. (Det är mer som när man försöker skruva ihop en våningssäng och inte förstår ritningen.)
MEEEEEEN (orkar du mer?)
Det intressanta är att det enkla, funktionaliteten, användbarheten blir sin egen estetik. (Estetik handlar om vad som är fint, vackert eller konstnärligt.) I det enkla finns en egen skönhet. I ett rum med enkla former och få färger uppstår något vackert, på sitt eget sätt. Kanske händer det till och med i svenska språket ibland.
Det här brevet blev mer som en essä. Jag prövar några olika tankar och kopplar ihop dem. Var det något som fångade dig? Svara på mejlet eller skriv en kommentar 😃
Här kommer en film om att det är bra att vara nyfiken på en ny kultur. Man måste inte värdera. Man kan bara observera.
Jag tror att det hjälper din språkinlärning
att vara intresserad av olika kulturer
att vara uppmärksam på skillnader
att vara nyfiken på vad skillnaderna innebär
I den här filmen ger jag tips på hur du kan tänka som en antropolog.
De isländska sagorna är kända för sitt korthuggna språk. Det är action utan utsmyckningar. En känd saga är Egil Skallagrimssons saga. Men det finns många. Här kan du läsa mer. Sagorna är kända för sin karga humor och sitt objektiva språk.
Finland anses ofta vara ett ÄNNU tystlåtnare land än Sverige. Det märker man i det här skämtet:
Finnen och svensken satt i bastun med varsitt glas vodka.
Det var tyst.
Efter ett tag sade svensken: ”Skål!”
Då svarade finnen: ”Ska vi snacka eller ska vi supa?”
En känd filmregissör som lever upp till den här myten är finske Aki Kaurismäki. I hans filmer säger karaktärerna inte mycket. Min mamma rekommenderar “Flickan i Tändsticksfabriken”. Här hittar du en kort trailer.
Har du läst ända hit? Imponerande! Känns som det här brevet blev lite löst i kanten. Om du gillar Ett avslappnat brev får du gärna dela det med en vän. Men börja kanske med ett annat än det här. Vad tror du? Jag tycker alltid att det är kul att höra reflektioner och frågor om det jag skriver.
Hoppas du får en fin söndag och en bra start på veckan.
/Kalle
Pratar man om språket är svenska funktionell och människor pratar inte för att säga ingenting 😊 (Skämtet med Finnen och Svensken var jätteroligt!). Det är avslappnande. Man behöver inte alltid skryta och visa upp sig. Jag tycker att det också är sant att vi Fransmän gillar att prata tjusigt. Formen kommer ibland (ofta, kanske alltid…) före funktion. Det tar mycket energi!
Till slut tycker jag att den svenska kulturen inte är lagom alls. Svenskar är mycket kreativa och har hitta på så mycket för ett så litet folk (= inte många människor). Pratar vi om musik är Svenskar och Skandinaver otroligt kreativa. Det finns musik som kan inte hittas någon annanstans i världen.
Det var ett långt svar men temat tycker jag är spännande 😊.
Skriva enkelt gäller alla språk tycker jag. Ibland när svårare ord används anpassar man sig inte. Till exempel använder jag uttryck som jag vet är fel bara för att passa in. Annars skulle jag se anspråksfull ut. Jag uppfostras till jantelagen och det kan vara en nackdel i vissa situationer, till exempel för att hitta ett jobb. I Frankrike är form mycket viktigt om inte viktigare än funktion.