I klassrummet har en elev skrivit en kort text och säger “allt är fel”. Jag tittar på texten och börjar peka på ord för ord: det här här rätt, och rätt, rätt, rätt, rätt, rätt, rätt, rätt ,rätt och…… här finns ett litet fel. Visst fanns det många fel. Jag valde att fokusera på stavning ord för ord och det fanns många rätt. “Allt är fel” stämmer inte. Vi måste utgå från fakta.
Jag gillar behaviorism. Det är en psykologisk teori som utgår från beteenden. Det var alltså det förra brevet handlade om. Jag är långt ifrån en expert. Vill du har bra information om behaviorism ska du läsa en bok eller hitta källor på nätet. Jag inspireras bara av det.
Om vi tänker oss ett litet barn som lär sig att prata.
Barnet ser en boll → säger “boll” → föräldern säger jaaaa, ler stort och säger “det är en boll”.
Beteendet att säga “boll” när barnet ser en boll har förstärkts.
Tänk istället att barnet ser en apelsin, säger “boll” och vad gör föräldern då? Kanske säger “nej”, skrattar varmt åt barnet och säger med snäll röst “det är ju en boll, inte en apelsin”.
Beteendet att säga boll när barnet ser en apelsin har inte förstärkts, tvärtom, fast jag minns inte vad det heter på behavioristiska.
Jag kollar medvetet inte upp alla korrekta termer. Det går bra att inspireras och tänka själv utan att kunna allt. Bara man vet att man fuskar lite.
Så här tror behaviorister att vi lär oss saker. Väldigt förenklat.
något kommer först → det leder till ett beteende → det får en konsekvens som förstärker eller “hämmar” beteendet. Jag antar att det kan bli plus minus noll också.
Det måste inte vara en annan person som står för konsekvensen. Det kan till exempel funka så här. Jag tänker “åh vad roligt att dricka en hel flaska whiskey”. Tanken leder till att jag dricker en hel flaska whiskey (beteendet). Det får konsekvensen att jag mår illa, får ont i huvudet och känner mig som en fullständigt usel människa. Förhoppningsvis hämmar det här beteendet ‘dricka en hel flaska whiskey’ i framtiden.
Jag förenklar jättemycket men det här är grunden.
Och när vi tänker på rättning och feedback kan vi ju använda det här perspektivet. Du som lär dig svenska prövar olika saker precis som barnet ovan. Ibland blir det rätt och ibland blir det fel. Har du en lärare säger de kanske “rätt, jättebra” och förstärker det du prövade eller så ser de fruktansvärt sorgsna och besvikna ut som bara en lärare kan och säger “nej, tyvärr, det var feeeeeel”. Skojar bara. Men förhoppningsvis får du information om vad som är fel och vad som är rätt istället. Du försöker förstärka rätt ord och meningar och “få bort” felaktigheter.
Nu vill jag bara fokusera på en grej som behaviorister upptäckte tidigt i sin forskning. I allmänhet funkar positiv förstärkning bättre än negativ. Negativ kan vara att till exempel straffa den som gör fel sak. Det ger tydligare och hållbarare förändring att ge positiv feedback på det som funkar än att försöka kritisera och straffa bort det som inte funkar.
Det är alltså bättre att ge dig själv en godis när du gör rätt än att säga “usch vilken idiot jag är” när du gör fel.
Och här blir det ju också väldigt intressant att fundera på vilken rättning och feedback som är mest effektiv. Lärare känner att de ska rätta. Elever vill ofta bli rättade. Men om det stämmer att vi lär oss mer och hållbarare av att få positiv feedback så blir traditionell rättning lite problematisk.
Nej, jag tycker inte att vi sak sluta rätt fel.
Men vi kanske behöver bli bättre på att uppmärksamma det som är bra och rätt.
Den första frågan du ska ställa till din lärare kanske är: visa mig vad som är rätt och bra med den här texten. Gör det tydligt för mig vad jag visar att jag har lärt mig med det här. Sen kan man titta på felen också. Jag tror det är snällare mot själen.
Det finns en tumregel (en princip som är bra att följa) att man behöver säga tre positiva saker innan man säger en negativ. Pia Sundhage är en känd fotbollscoach. Hon säger att hon försöker säga 7 positiva saker innan hon pekar ut något som måste förbättras. 7 positiva för en negativa.
Hur ska vi göra här på Svenska med Kalle tycker ni? Ska vi köra 10 positiva på en negativ? Vi kommer lära oss så j-a snabbt vet ni.
Nu vill jag höra dina reflektioner om det här och framförallt:
Ge dig själv positiv feedback på något konkret som du har gjort bra den här veckan.
Jag ger mig själv en klapp på axeln för att jag gjorde en ordentlig planering för vad jag skulle säga på Sfi-lärarforum i fredags. Jag pratade om just det jag skrivit om nu med en grupp sfi-lärare på nätet. Det var kul och nervöst samtidigt. Men jag känner mig nöjd med att jag gjorde en tydlig struktur och inte bara improviserade. Bra jobbat Kalle!
Hoppas du har en skön söndag och kom nu ihåg att förstärka några beteenden som du vill fortsätta med.
Ta hand om dig!
/Kalle
Det handlar också om att många ( jag själv) av oss har en tendens att döma oss själva hårt när vi gör misstag, vilket leder till minskad självförtroende. Det du säger om att också se framgångarna är ett sätt att vara mer självmedkännande med oss själva. Så kan vi också lära oss av våra misstag utan att försumma de bra sakerna vi har eller de framgångar vi har haft. Vad viktig är det som du skrivit!! Tack.
“det är ju en boll, inte en apelsin” ska ju förstås vara tvärtom "det är ju en apelsin, inte en boll"