Det handlar också om att många ( jag själv) av oss har en tendens att döma oss själva hårt när vi gör misstag, vilket leder till minskad självförtroende. Det du säger om att också se framgångarna är ett sätt att vara mer självmedkännande med oss själva. Så kan vi också lära oss av våra misstag utan att försumma de bra sakerna vi har eller de framgångar vi har haft. Vad viktig är det som du skrivit!! Tack.
Jag började direkt tänka på pianoläraren jag hade som barn. Jag tyckte det var svårt med noter men var bra på gehör. Istället för att peppa och berömma mig för gehöret så fick jag ”omläxa”. Ibland var jag tvungen att spela samma låt i flera veckor. Dessutom höll hon ett papper över mina händer för att jag inte skulle titta på dem utan på noterna. Hon var sträng och jag kan inte minnas att hon gav mig beröm en enda gång. Jag höll ut i tre år, men lärde mig aldrig att spela piano ordentligt. Till slut gav jag upp. Läraren gjorde säkert så gott hon kunde men jag önskar att det hade varit mindre fokus på att jag spelade fel och på fel sätt. Hade jag fått positiv feedback och pepp kanske jag hade lärt mig. Det känns lite sorgligt. Jag har en känsla av att jag hade kunnat bli bra på piano och att jag hade haft stor glädje av det genom livet. Istället blev piano något jag var dålig på, inte klarade av, gjorde FEL.
Det är tråkigt när begränsande och traditionella värderingar kommer ivägen för att se alternativa vägar framåt. Inte för sent att lära sig piano dock 😊
Jag tror din pianolärare och min andra lärare hade tyvärr likadana metoder. Jag minns också att jag fick samma sång för flera veckor och det kändes tråkigt. Min lärare gjorde samma sak med att hålla ett papper över mina händer.
Min första pianolärare hade jag för två år. Hon var ung och glad och alltid lycklig att se mig. Jag lärde mig ganska mycket. När jag var ungefär 9 år gammal hittade vi den andra lärare. Jag vet inte varför jag måste byta lärare. Det var inte att jag inte tyckte om henne. Men hon hade inte entusiasm. Det kunde ha berott på att hon hade fem barn, de yngsta var tvillingar som var mycket unga. Hennes äldsta dotter gick i min klass, och hon var mycket duktig att spela piano. Jag minns att jag ständigt jämförde vad hon kunde spela för musik med vad jag kunde. (Aldrig bra att jämföra!)
Det är intressant att tänka lite om det här för det kanske inte är totalt min fel att jag aldrig blev jätteduktig att spela piano. Att läsa musik har jag aldrig blivit duktig på. Jag behövde nog en annan lärare!
Det visar sig att det var hon som gjorde fel. Men vi kanske borde vara snälla mot henne, hon visste inte bättre.
Jag hade en liknande upplevelse med musik. Jag ville sjunga och lära mig gitarr men jag har fått höra att jag inte har ett musikaliskt öra. Jag sjöng i alla fall 😆. Mest i duschen 😂. Jag försökte lära mig gitarren på egen hand men jag tyckte att det var svårt och utan några andra uppmuntran gav jag upp. När jag träffade min man uppmuntrade han mig att prova andra instrument, kanske jag kommer att gilla något. Nu spelar jag tenorbanjo, mandolin, fiol och nyckelharpa. Är jag bra? Inte riktigt men jag trivs. Dessutom tycker mina barn att jag sjunger riktigt bra 😂.
Oj, du är inte barn längre. Du kanske kan ta de minnen och förändra dem med nya minnen från att försöka igen. Det finns ingen som ska hindra dig från att leka lite! Din lilla flickan får leka nu.
Jag kom ihåg direkt min chef :) som gör den tumregeln tvärtom, 3 negativa saker och sen en positiv:))) jag ska skriva på tavlan den tumregeln i lunchrummet hoppas hon tar nånting sig :))
Positiv förstärkning är i allmänhet bra för språkinlärning eller för att lära sig ett musikinstrument.
Utan rättning metoden är faktiskt negativ förstärkning. Negativ förstärkning fungerar genom att ta bort något som individen finner oönskat. Belöningen är inte något du lägger till (exempel, beröm) utan något som du tar bort (eleven mår inte dåligt av att ha gjort ett misstag). Det här funkar bra men inte for alla. Det beror på personliga faktorer och språknivån.Vissa studenter föredrar hjälp genom att berätta exakt vad de gjorde fel.
Psychologer föredrar faktiskt använda sig om negativ förstärkning. Företag verkar ha anammat den positiva förstärkningsstrategin, ja, åtminstone i teorin. Föräldrar skulle använda alla möjliga metoder. Det inte bara en metod som fungerar för varje beteende.
Ibland slår vi bara på rätt kvitto men vi saknar den exakta psykologiska beskrivningen för det.
Det är viktigt att fortsätta leta efter vad som fungerar bäst för en viss situation och följa våra intuitioner även om någon (föregående) vetenskap håller med oss eller inte.
Jag är tacksam för att Svenska med Kalle fungerar för mig.
Ha en fin vecka allihop!
P. S. Straff är det andra typ av negativ förstärkning och det anses inte vara effektivt.
Intressant! Kollade upp negativ förstärkning. Där ser du hur mycket jag fuskar 😅. Jag är inte helt säker på att själva rättningen i sig själv är negativ förstärkning. Det lilla jag hann läsa (Chat GPT, jag erkänner) på är det snarare när rättningen minskar som är den negativa förstärkningen. Om man gör fel men inte inser det själv så är ju inte det något som personen upplever som negativt. Att bli rättad däremot är oönskat och om man tränar sig och antalet rättningar avtar så blir det förstärkande eftersom det blir mindre av det negativa. Så förstod jag det. Ett annat exempel skulle vara att missförstånd är negativt och när man blir bättre och antalet missförstånd så blir det negativt förstärkande.
Obs. Min tolkning efter att ha chattat med GPT på spårvagnen i 5 minuter 😁.
Det verkar som du säger som att det gäller att hitta rätt metod för rätt beteende. Är man lärare gäller det att känna sin elev. Är man sin egen lärare gäller det att känna sig själv.
Det handlar också om att många ( jag själv) av oss har en tendens att döma oss själva hårt när vi gör misstag, vilket leder till minskad självförtroende. Det du säger om att också se framgångarna är ett sätt att vara mer självmedkännande med oss själva. Så kan vi också lära oss av våra misstag utan att försumma de bra sakerna vi har eller de framgångar vi har haft. Vad viktig är det som du skrivit!! Tack.
“det är ju en boll, inte en apelsin” ska ju förstås vara tvärtom "det är ju en apelsin, inte en boll"
Det kom jag på. Ingen oro.
Jag började direkt tänka på pianoläraren jag hade som barn. Jag tyckte det var svårt med noter men var bra på gehör. Istället för att peppa och berömma mig för gehöret så fick jag ”omläxa”. Ibland var jag tvungen att spela samma låt i flera veckor. Dessutom höll hon ett papper över mina händer för att jag inte skulle titta på dem utan på noterna. Hon var sträng och jag kan inte minnas att hon gav mig beröm en enda gång. Jag höll ut i tre år, men lärde mig aldrig att spela piano ordentligt. Till slut gav jag upp. Läraren gjorde säkert så gott hon kunde men jag önskar att det hade varit mindre fokus på att jag spelade fel och på fel sätt. Hade jag fått positiv feedback och pepp kanske jag hade lärt mig. Det känns lite sorgligt. Jag har en känsla av att jag hade kunnat bli bra på piano och att jag hade haft stor glädje av det genom livet. Istället blev piano något jag var dålig på, inte klarade av, gjorde FEL.
Det är tråkigt när begränsande och traditionella värderingar kommer ivägen för att se alternativa vägar framåt. Inte för sent att lära sig piano dock 😊
Vem vet om du tog upp den igen skulle du fortfarande kunna njuta av den? Då kan du omvandla känslan av den tiden till en positiv känsla
Jag tror din pianolärare och min andra lärare hade tyvärr likadana metoder. Jag minns också att jag fick samma sång för flera veckor och det kändes tråkigt. Min lärare gjorde samma sak med att hålla ett papper över mina händer.
Min första pianolärare hade jag för två år. Hon var ung och glad och alltid lycklig att se mig. Jag lärde mig ganska mycket. När jag var ungefär 9 år gammal hittade vi den andra lärare. Jag vet inte varför jag måste byta lärare. Det var inte att jag inte tyckte om henne. Men hon hade inte entusiasm. Det kunde ha berott på att hon hade fem barn, de yngsta var tvillingar som var mycket unga. Hennes äldsta dotter gick i min klass, och hon var mycket duktig att spela piano. Jag minns att jag ständigt jämförde vad hon kunde spela för musik med vad jag kunde. (Aldrig bra att jämföra!)
Det är intressant att tänka lite om det här för det kanske inte är totalt min fel att jag aldrig blev jätteduktig att spela piano. Att läsa musik har jag aldrig blivit duktig på. Jag behövde nog en annan lärare!
*den andra läraren
*mitt fel
Önskar att vi kunde rätta det vi har skrivit.
Tyvärr går det nte i appen. Det funkar att redigera på webben.
Det visar sig att det var hon som gjorde fel. Men vi kanske borde vara snälla mot henne, hon visste inte bättre.
Jag hade en liknande upplevelse med musik. Jag ville sjunga och lära mig gitarr men jag har fått höra att jag inte har ett musikaliskt öra. Jag sjöng i alla fall 😆. Mest i duschen 😂. Jag försökte lära mig gitarren på egen hand men jag tyckte att det var svårt och utan några andra uppmuntran gav jag upp. När jag träffade min man uppmuntrade han mig att prova andra instrument, kanske jag kommer att gilla något. Nu spelar jag tenorbanjo, mandolin, fiol och nyckelharpa. Är jag bra? Inte riktigt men jag trivs. Dessutom tycker mina barn att jag sjunger riktigt bra 😂.
Oj, du är inte barn längre. Du kanske kan ta de minnen och förändra dem med nya minnen från att försöka igen. Det finns ingen som ska hindra dig från att leka lite! Din lilla flickan får leka nu.
Jag kom ihåg direkt min chef :) som gör den tumregeln tvärtom, 3 negativa saker och sen en positiv:))) jag ska skriva på tavlan den tumregeln i lunchrummet hoppas hon tar nånting sig :))
Positiv förstärkning är i allmänhet bra för språkinlärning eller för att lära sig ett musikinstrument.
Utan rättning metoden är faktiskt negativ förstärkning. Negativ förstärkning fungerar genom att ta bort något som individen finner oönskat. Belöningen är inte något du lägger till (exempel, beröm) utan något som du tar bort (eleven mår inte dåligt av att ha gjort ett misstag). Det här funkar bra men inte for alla. Det beror på personliga faktorer och språknivån.Vissa studenter föredrar hjälp genom att berätta exakt vad de gjorde fel.
Psychologer föredrar faktiskt använda sig om negativ förstärkning. Företag verkar ha anammat den positiva förstärkningsstrategin, ja, åtminstone i teorin. Föräldrar skulle använda alla möjliga metoder. Det inte bara en metod som fungerar för varje beteende.
Ibland slår vi bara på rätt kvitto men vi saknar den exakta psykologiska beskrivningen för det.
Det är viktigt att fortsätta leta efter vad som fungerar bäst för en viss situation och följa våra intuitioner även om någon (föregående) vetenskap håller med oss eller inte.
Jag är tacksam för att Svenska med Kalle fungerar för mig.
Ha en fin vecka allihop!
P. S. Straff är det andra typ av negativ förstärkning och det anses inte vara effektivt.
Intressant! Kollade upp negativ förstärkning. Där ser du hur mycket jag fuskar 😅. Jag är inte helt säker på att själva rättningen i sig själv är negativ förstärkning. Det lilla jag hann läsa (Chat GPT, jag erkänner) på är det snarare när rättningen minskar som är den negativa förstärkningen. Om man gör fel men inte inser det själv så är ju inte det något som personen upplever som negativt. Att bli rättad däremot är oönskat och om man tränar sig och antalet rättningar avtar så blir det förstärkande eftersom det blir mindre av det negativa. Så förstod jag det. Ett annat exempel skulle vara att missförstånd är negativt och när man blir bättre och antalet missförstånd så blir det negativt förstärkande.
Obs. Min tolkning efter att ha chattat med GPT på spårvagnen i 5 minuter 😁.
Det verkar som du säger som att det gäller att hitta rätt metod för rätt beteende. Är man lärare gäller det att känna sin elev. Är man sin egen lärare gäller det att känna sig själv.
Fint att det här fungerar för dig :-D
Nu ser jag at jag skrev "utan rättning metoden".Ja menade utan utan rättning metoden😂
Haha 😅
Ja, precis. Det är det jag skrev också 😜. Dock vad det kallas i psykologiska termen är inte så viktigt 😉
Jag tycker att såna begrepp hjälper. Det kan vara svårt att hålla reda på olika distinktioner om man inte har ord att hänga upp det på.