Det låter som syftet i livet är att bara fortsätta leva, eftersom det här teorin passar på praktiskt taget allting. Därför måste vi kanske jobba på hur det ska hända för att försäkra oss att vi kan faktisk fortsätta. Det handlar om hållbarhet när vi kan ta syftet för givet. Och det i tur beror på att känna oss själva för att skapa ständigt förändrade rutiner som passar bra. Eller?
Kanske livet inte är en oändlig spel? Oj, det är inte fredag idag.
Jag tror att hållbarhet och resiliens i kombination med flexibilitet är vad Sinek är ute efter på ett ungefär. Livet är ju ändligt för individen men spelet man deltar i kan ju fortsätta efter ens död eller?
Jag möter på tankar om att bli färdig med språket eller "klara språket" och det var den tanken jag ville utmana med de här tankarna. För vissa tror jag det kan vara mer avslappnande att acceptera att man aldrig blir färdig.
Jag tycker att det är samma sak med musik, lite som vi pratade om tidigare med Sisyfos. Man måste njuta av processen, eftersom det finns ingen slutmål. Musik idag är inte samma som tio år sen, eller hundra år sen. Om man lära sig allting om sin instrument, imorgon någon duktig människa kommer att upfinna en ny teknik att spela detta instrument.
Just nu är en spännande stund på grund av utvecklingen inom AI. Jag ser det som i 1800-talet när fotografi uppfans. Nu kunde man ha en realistiskt bild i en jättekort tid. Reaktionen från målare var att utveckla nya former som impressionism och abstrakt expressionism vilken var omöjlig att göra med en kamera. Jag undrar vilken håll musik ska gå när det blir möjligt för allmänhet att skapa top-40-kvalitet låtar utan expertis inom inspelningsteknik.
Intressant jämförelse med fotografins påverkan. Jag tycker också det är spännande med hur ny teknik påverkar hur vi lever och uttrycker oss. Jag ser det inte som ett hot utan mer att vår kreativitet utmanas att hitta nya vägar, precis som du beskriver det.
När den första elektroniska musiken kom var många rädd att det skulle gör musiken robotaktig och själlös. Men det tror jag inte någon tycker längre. På samma sätt tror jag att det mänskliga kommer leva kvar i musiken på nya sätt även om vi använder AI-verktyg för att framtställa den.
Jag har verkligen uppskattat att lära sig svenska är ett oändligt spel .Det lugnar mig. Det är kanske det jag alltid känt. Speciellt när min chef säger att man måste förstå hundra procent vad andra säger. Jag undrar vad det innebär då. Vem förstår en på hundra procent? Kanske ens nära och kära ibland. När någon försöker bedöma ens svenska slutar det oändliga spelet tillfälligt . Det slutar om man behöver visa något resultat av sin språkinlärning.
För fotbollsspelare är fotboll också ett oändligt spel som blir ändligt varje match. För fotbollsfan är matchen också ändlig men deras intresse av spelet kan vara oändligt.
Relationer mellan lärare och elever är också ganska ändliga eftersom det kan vara många bestämda mål under studier som också kommer att sluta en gång.
Det känns som att det alltid finns omständigheter som kan sätta stopp på ens oändliga spel mer eller mindre. Då kan man kanske tänka på Sineks principer.
Även Sinek säger att det finns ändliga spel inom de oändliga spelen. Men det är nog bra att se hur de oändliga fortsätter efter att ett mål uppnåtts eller en bedömning är gjord.
Håller med dig och Alexandra. 100%-ig förståelse finns väl aldrig. Relationer kan man se som oändliga spel som bland annat alltid innehåller ett element av förståelseglapp. Jag känner aldrig att jag förstår mig själv helt och ännu mindre andra.
Oj, det är ganska omöjligt att förstå någon på 100 procent alltid. Jag pratar inga språk som gör mig förstådd hela tiden och jag pratar fel ofta, eller uttrycker mig fel ofta så är det helt omöjligt att bli förstådd för jag inte sade vad jag tänkte. Kanske chefen kräver för mycket utan att tänka först.
Det låter som syftet i livet är att bara fortsätta leva, eftersom det här teorin passar på praktiskt taget allting. Därför måste vi kanske jobba på hur det ska hända för att försäkra oss att vi kan faktisk fortsätta. Det handlar om hållbarhet när vi kan ta syftet för givet. Och det i tur beror på att känna oss själva för att skapa ständigt förändrade rutiner som passar bra. Eller?
Kanske livet inte är en oändlig spel? Oj, det är inte fredag idag.
Jag tror att hållbarhet och resiliens i kombination med flexibilitet är vad Sinek är ute efter på ett ungefär. Livet är ju ändligt för individen men spelet man deltar i kan ju fortsätta efter ens död eller?
Jag möter på tankar om att bli färdig med språket eller "klara språket" och det var den tanken jag ville utmana med de här tankarna. För vissa tror jag det kan vara mer avslappnande att acceptera att man aldrig blir färdig.
Just det. Tanken kommer fram direkt. Det är min egen hjärna som gillar att titta på saker från varierande vinklar. Det kan bli konstigt ibland.
Jag tycker att det är samma sak med musik, lite som vi pratade om tidigare med Sisyfos. Man måste njuta av processen, eftersom det finns ingen slutmål. Musik idag är inte samma som tio år sen, eller hundra år sen. Om man lära sig allting om sin instrument, imorgon någon duktig människa kommer att upfinna en ny teknik att spela detta instrument.
Just nu är en spännande stund på grund av utvecklingen inom AI. Jag ser det som i 1800-talet när fotografi uppfans. Nu kunde man ha en realistiskt bild i en jättekort tid. Reaktionen från målare var att utveckla nya former som impressionism och abstrakt expressionism vilken var omöjlig att göra med en kamera. Jag undrar vilken håll musik ska gå när det blir möjligt för allmänhet att skapa top-40-kvalitet låtar utan expertis inom inspelningsteknik.
Intressant jämförelse med fotografins påverkan. Jag tycker också det är spännande med hur ny teknik påverkar hur vi lever och uttrycker oss. Jag ser det inte som ett hot utan mer att vår kreativitet utmanas att hitta nya vägar, precis som du beskriver det.
När den första elektroniska musiken kom var många rädd att det skulle gör musiken robotaktig och själlös. Men det tror jag inte någon tycker längre. På samma sätt tror jag att det mänskliga kommer leva kvar i musiken på nya sätt även om vi använder AI-verktyg för att framtställa den.
Det är den första gången att jag läst hela vägen hit. En utmärkt uppsats, tack!
Bra jobbat! Och roligt att du uppskattade den :-)
Jag har verkligen uppskattat att lära sig svenska är ett oändligt spel .Det lugnar mig. Det är kanske det jag alltid känt. Speciellt när min chef säger att man måste förstå hundra procent vad andra säger. Jag undrar vad det innebär då. Vem förstår en på hundra procent? Kanske ens nära och kära ibland. När någon försöker bedöma ens svenska slutar det oändliga spelet tillfälligt . Det slutar om man behöver visa något resultat av sin språkinlärning.
För fotbollsspelare är fotboll också ett oändligt spel som blir ändligt varje match. För fotbollsfan är matchen också ändlig men deras intresse av spelet kan vara oändligt.
Relationer mellan lärare och elever är också ganska ändliga eftersom det kan vara många bestämda mål under studier som också kommer att sluta en gång.
Det känns som att det alltid finns omständigheter som kan sätta stopp på ens oändliga spel mer eller mindre. Då kan man kanske tänka på Sineks principer.
Även Sinek säger att det finns ändliga spel inom de oändliga spelen. Men det är nog bra att se hur de oändliga fortsätter efter att ett mål uppnåtts eller en bedömning är gjord.
Håller med dig och Alexandra. 100%-ig förståelse finns väl aldrig. Relationer kan man se som oändliga spel som bland annat alltid innehåller ett element av förståelseglapp. Jag känner aldrig att jag förstår mig själv helt och ännu mindre andra.
Kul att jag kunde bidra med lugnande tankar :-)
Oj, det är ganska omöjligt att förstå någon på 100 procent alltid. Jag pratar inga språk som gör mig förstådd hela tiden och jag pratar fel ofta, eller uttrycker mig fel ofta så är det helt omöjligt att bli förstådd för jag inte sade vad jag tänkte. Kanske chefen kräver för mycket utan att tänka först.