en bok som verkligen fastnar för mig är White Oleander av Janet Finch. Den handlar om en mycket ung flicka i fosterhemssystemet i Amerika och alla omständigheter (för det mesta dåliga) hon var tvungen att anpassa sig till. Det gjorde mig väldigt tacksam för min relativa stabilitet
födelsefamilj och att aldrig ta vänlighet eller grundläggande anständighet för givet.
Jag känner inte till boken. Låter som något att kolla upp :-)
Men jag känner igen upplevelsen av tacksamhet när jag läser om människor som genomlidit stora umbäranden. Det ger perspektiv och som du säger påminner oss om att inte ta något för givet.
Hej Kalle! Den här kommentaren kommer lite sent men jag ville tackar dig för alt som du dela med dig genom dina texter och videor. Det är mycket uppskattat. Du nämnde Dostojevskij som potentiell läsning för denna sommaren. Brott och straff är min absolut favorit bok. Den har en makalös psykologisk intensitet.. Jag var fascinerad med författarens förmåga att skaffa och rendera den intensiten. En annan bok som tänker jag tillbaka till ofta är Den lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry. En enkel bok som påpekar hur löjliga vuxna kan vara.
Roligt att det är uppskattat! Brott och straff läste jag för längesedan och uppskattade mycket. Den skulle vara rolig att läsa om. Bröderna Karamasov är en bok jag skulle vilja hinna med någon dag.
Den lille prinsen har jag hört talas om många gånger och bläddrat i men jag tror faktiskt aldrig att jag har läst den från början till slut. Det ska jag ta och göra :-D.
Hemma har det alltid funnits massor av böcker, om jag blundar och reser till min barndom kan jag se min mamma sittande med en bok i handen.
Jag är en läsare av romaner, gillar inte faktaböcker. Hittills brukade jag läsa en roman per månad, alltid på spanska. Så vad det tills jag bestämde mig att förbättra min svenska och började läsa svenska böcker. För tur har jag kvar ett par av mina Wahlströms Ungdomsböcker och har börjat läsa en av dem, Bröderna Hardy och mysteriet på flygfältet.
Den första boken jag blev fången i var "Pojken med guldbyxorna" och därför blev den mitt första val i min förbättringsprocess med svenska språket. Det tog sin tid eftersom det var nästan trettio år sen jag läste en svensk bok för sist.
Det finns en engelsk författare jag är förtjust i, han heter Simon Scarrow. Han skriver på engelska men jag läser de på spanska för jag är inte så duktig på engelska. Bland annat skriver han en serie romaner om två legionärer och deras äventyr i gamla Rom. Det finns tjugoett böcker om deras äventyr och jag har läst sexton av dem. Jag minns inte om jag har bärettat det förrut men jag älksar Roms historia, verkligen älskar jag allt som gäller historia.
Och nu är det tid att avsluta kommentaren eftersom familjen väntar på mig för vi ska till stranden :-).
Pojken med guldbyxorna :-D. Jag har läst den men ffa minns jag den som en serie på tv för barn som jag såg. Kan knappt berätta något om vad som händer men har ett tydligt känslominne kopplad till den.
Kan tänka mig att ungdomsböcker kan vara en lagom nivå om man inte är redo för vuxenböcker. Gissar att vokabulären är något mer begränsad och böckerna inte lika långa.
Jag och min son hade en period när vi tittade på olika dokumentärer om Roms historia och fantiserade om att bygga Colloseum i lego (blev aldrig av). Vi åkte även till Rom. Fantastiskt för mig och min fru, men min son var lite för liten för att riktigt uppskatta det. Gladiatorspel och legionärer var häftigare i fantasin än resterna av det livet i ruinerna, gissar jag.
Låter härligt med stranden. Här är det varannan dag sol, varannan dag regn men jag har hunnit bada i insjö några gånger även om vattnet var ganska kallt. Har ni en speciell strand ni brukar gå till?
Här finns del tre typer av stränder. Två av dem är sandestränder, en med "vit" eller brunt sand och en annan med svart sand. Och sedan finns det stenstränder som är det flesta.
Dem är mer äkta, det är våra naturliga stränder, de kommer från jättegammla vulkanutbrott. Alla bruna sandstränder vi har på Teneriffa är artificiella stränder byggda med importerad sand från Gran Canaria, en ut av de sju Kanarieöarna, där finns det massor av bruna sandstränder.
Tack, Kalle! Ja, jag hade ingen aning att den där läsupplevelsen skulle ta så lång tid, men jag blev omedelbart så sugen på den första romanen att jag helt enkelt måste gå vidare. Jag är engelsman, har aldrig bott i Sverige och träffas sällan med svenskar (särskilt nu när jag bor i Sydney) och jag hade således aldrig hört om Moberg eller hans böcker, filmer osv. Det kom sig faktiskt att jag händelsevis en dag hörde en låt av Helen Sjöholm på YouTube. Jag tyckte mycket om den och började forska lite. På så sätt kom jag på Kristina från Duvemåla, Benny och Björn och Vilhelm Moberg. Ja, en härlig stund i livet!
För två år sen läste jag utvandrarserien av Vilhelm Moberg - alla de fyra romanerna i rask följd. Jag förstod givetvis inte varje ord men jag fattade tillräckligt mycket för att ganska lätt kunna följa med. Och vilken härlig upplevelse! Ännu idag har jag många trevliga minnen kvar från det som hände. En dag kommer jag också att läsa boken om jantelagen som du har berättat om för ett par månader sen, Kalle. Tack för allt du gör. Jag gläder mig varje gång jag ser ett nytt bidrag online från dig!
Det gläder mig att du gläder dig. Delad glädje är dubbel glädje :-D
Vilken fantastisk läsupplevelse det låter som. Ger mig lust att läsa om de böckerna som jag läste när jag var ganska ung. Jag skulle förmodligen uppfatta mer och annat i dem om jag läste dem nu. Härligt att verkligen kasta sig in i ett sådant monumentalt verk. Något som många svenskar kan relatera till på ett eller annat sätt också, vare sig de har läst böckerna eller sett någon av filmerna.
Mitt första Moberg-minne är tv-serien på svensk television baserad på romanen Rid i natt. Minns inte om jag också läst boken men jag tror det.
Du är min Yoda-mästare bland andra svenska lärare.:)
Åh tack! Det var ett fint epitet!
en bok som verkligen fastnar för mig är White Oleander av Janet Finch. Den handlar om en mycket ung flicka i fosterhemssystemet i Amerika och alla omständigheter (för det mesta dåliga) hon var tvungen att anpassa sig till. Det gjorde mig väldigt tacksam för min relativa stabilitet
födelsefamilj och att aldrig ta vänlighet eller grundläggande anständighet för givet.
Jag känner inte till boken. Låter som något att kolla upp :-)
Men jag känner igen upplevelsen av tacksamhet när jag läser om människor som genomlidit stora umbäranden. Det ger perspektiv och som du säger påminner oss om att inte ta något för givet.
Tack för allt! Ha en underbar sommar för att läsa och resa!
Tack 😊
Hej Kalle! Den här kommentaren kommer lite sent men jag ville tackar dig för alt som du dela med dig genom dina texter och videor. Det är mycket uppskattat. Du nämnde Dostojevskij som potentiell läsning för denna sommaren. Brott och straff är min absolut favorit bok. Den har en makalös psykologisk intensitet.. Jag var fascinerad med författarens förmåga att skaffa och rendera den intensiten. En annan bok som tänker jag tillbaka till ofta är Den lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry. En enkel bok som påpekar hur löjliga vuxna kan vara.
Roligt att det är uppskattat! Brott och straff läste jag för längesedan och uppskattade mycket. Den skulle vara rolig att läsa om. Bröderna Karamasov är en bok jag skulle vilja hinna med någon dag.
Den lille prinsen har jag hört talas om många gånger och bläddrat i men jag tror faktiskt aldrig att jag har läst den från början till slut. Det ska jag ta och göra :-D.
Hej Kalle!
Hemma har det alltid funnits massor av böcker, om jag blundar och reser till min barndom kan jag se min mamma sittande med en bok i handen.
Jag är en läsare av romaner, gillar inte faktaböcker. Hittills brukade jag läsa en roman per månad, alltid på spanska. Så vad det tills jag bestämde mig att förbättra min svenska och började läsa svenska böcker. För tur har jag kvar ett par av mina Wahlströms Ungdomsböcker och har börjat läsa en av dem, Bröderna Hardy och mysteriet på flygfältet.
Den första boken jag blev fången i var "Pojken med guldbyxorna" och därför blev den mitt första val i min förbättringsprocess med svenska språket. Det tog sin tid eftersom det var nästan trettio år sen jag läste en svensk bok för sist.
Det finns en engelsk författare jag är förtjust i, han heter Simon Scarrow. Han skriver på engelska men jag läser de på spanska för jag är inte så duktig på engelska. Bland annat skriver han en serie romaner om två legionärer och deras äventyr i gamla Rom. Det finns tjugoett böcker om deras äventyr och jag har läst sexton av dem. Jag minns inte om jag har bärettat det förrut men jag älksar Roms historia, verkligen älskar jag allt som gäller historia.
Och nu är det tid att avsluta kommentaren eftersom familjen väntar på mig för vi ska till stranden :-).
MVH,
Marcus.
Fin beskrivning av ditt barndomshem förresten :-)
Hej Marcus,
Pojken med guldbyxorna :-D. Jag har läst den men ffa minns jag den som en serie på tv för barn som jag såg. Kan knappt berätta något om vad som händer men har ett tydligt känslominne kopplad till den.
Kan tänka mig att ungdomsböcker kan vara en lagom nivå om man inte är redo för vuxenböcker. Gissar att vokabulären är något mer begränsad och böckerna inte lika långa.
Jag och min son hade en period när vi tittade på olika dokumentärer om Roms historia och fantiserade om att bygga Colloseum i lego (blev aldrig av). Vi åkte även till Rom. Fantastiskt för mig och min fru, men min son var lite för liten för att riktigt uppskatta det. Gladiatorspel och legionärer var häftigare i fantasin än resterna av det livet i ruinerna, gissar jag.
Låter härligt med stranden. Här är det varannan dag sol, varannan dag regn men jag har hunnit bada i insjö några gånger även om vattnet var ganska kallt. Har ni en speciell strand ni brukar gå till?
Här finns del tre typer av stränder. Två av dem är sandestränder, en med "vit" eller brunt sand och en annan med svart sand. Och sedan finns det stenstränder som är det flesta.
Jag gillar mest de svarta sandstränder.
Coolt! Jag har aldrig sett svarta sandstränder. Det låter speciellt. Vad är det du gillar med dem?
Dem är mer äkta, det är våra naturliga stränder, de kommer från jättegammla vulkanutbrott. Alla bruna sandstränder vi har på Teneriffa är artificiella stränder byggda med importerad sand från Gran Canaria, en ut av de sju Kanarieöarna, där finns det massor av bruna sandstränder.
Jag skickar en link där du kan ta en titt på några av dem, https://rentacar.canarias.com/blog/playas-arena-negra-top/
Och på den hÄr kan du se flera bilder av våra också berömda stenstränder.
https://www.gettyimages.no/detail/photo/black-sand-volcanic-beach-with-the-sea-view-in-royalty-free-image/824373926?language=es
Tack, Kalle! Ja, jag hade ingen aning att den där läsupplevelsen skulle ta så lång tid, men jag blev omedelbart så sugen på den första romanen att jag helt enkelt måste gå vidare. Jag är engelsman, har aldrig bott i Sverige och träffas sällan med svenskar (särskilt nu när jag bor i Sydney) och jag hade således aldrig hört om Moberg eller hans böcker, filmer osv. Det kom sig faktiskt att jag händelsevis en dag hörde en låt av Helen Sjöholm på YouTube. Jag tyckte mycket om den och började forska lite. På så sätt kom jag på Kristina från Duvemåla, Benny och Björn och Vilhelm Moberg. Ja, en härlig stund i livet!
Det är fint med den musikalen att den har spritt Moberg till fler och nya läsare 😃
Tack för allting du har gjort for oss. I den här texten tyckte jag bäst om några meningar:
Vissa böcker stannar i minnet. De blir en del av dig.
Verkligheten når aldrig upp till våra förväntningar på den.
Att läsa är en övning i att lyssna. Att läsa är en övning i att vara uppmärksam.
Fint att du hittar några meningar som talar särskilt till dig. Det visar att du har läst texten noga och det gläder mig :-D
För två år sen läste jag utvandrarserien av Vilhelm Moberg - alla de fyra romanerna i rask följd. Jag förstod givetvis inte varje ord men jag fattade tillräckligt mycket för att ganska lätt kunna följa med. Och vilken härlig upplevelse! Ännu idag har jag många trevliga minnen kvar från det som hände. En dag kommer jag också att läsa boken om jantelagen som du har berättat om för ett par månader sen, Kalle. Tack för allt du gör. Jag gläder mig varje gång jag ser ett nytt bidrag online från dig!
Ashley - Australien
Det gläder mig att du gläder dig. Delad glädje är dubbel glädje :-D
Vilken fantastisk läsupplevelse det låter som. Ger mig lust att läsa om de böckerna som jag läste när jag var ganska ung. Jag skulle förmodligen uppfatta mer och annat i dem om jag läste dem nu. Härligt att verkligen kasta sig in i ett sådant monumentalt verk. Något som många svenskar kan relatera till på ett eller annat sätt också, vare sig de har läst böckerna eller sett någon av filmerna.
Mitt första Moberg-minne är tv-serien på svensk television baserad på romanen Rid i natt. Minns inte om jag också läst boken men jag tror det.